Medline är den medicinska databasen vid NLM (National Library of Medicine) i USA och utgör den digitala versionen av Index Medicus, där innehållet i medicinska artiklar har registrerats sedan slutet av 1800-talet [1]. Digitaliseringen omfattar åren 1946–2013. Cirka 5 600 tidskrifter indexeras, från både kliniska specialiteter och medicinska grundvetenskaper. Medline omfattar mer än 22 miljoner referenser och ökar årligen med närmare 800 000. Antalet artiklar som varje år har registrerats i Medline ger ett kvantitativt mått på den medicinska forskningsaktiviteten. Den successiva ökningen av antalet artiklar i Medline ger därmed en bild av den medicinska vetenskapens expansion. Vi har valt att beskriva utvecklingen under de 60 åren 1952–2011. Medline är en enastående resurs som alltid är tillgänglig. Man söker Medline via den sökbara databasen PubMed som innehåller något fler referenser än Medline. I artikeln ovan har vi utarbetat en enkel manual för sökning av PubMed/Medline.

Studier om en vetenskaps utveckling hör hemma inom ämnesområdet sciento­metri, med underavdelningen biblio­metri. Tillkomsten av de stora digitala databaserna har gjort det möjligt att enkelt samla in bibliometriska data. Från Medline kan man t ex få fram antalet referenser (citations) till nya medicinska artiklar för varje år. En föregångsman inom scientometri och bibliometri var Derek de Solla Price, som levde 1922–1983. År 1963 publicerade han boken »Little Science, Big Science«. En ny upplaga som kom 1983 [2] redigerades av ytterligare två märkesmän inom scientometri: Robert K Merton och Eugene Garfield. Garfield är känd som grundaren av Science Citation Index, som är basen för begreppet impaktfaktor. de Solla Price hävdade att vetenskapen växer exponentiellt och att antalet vetenskapsmän och antalet vetenskapliga artiklar fördubblas med 10–15 års intervall. Vetenskapen kännetecknas därmed av »immediacy« (omedelbarhet).  Han ansåg t ex att av alla vetenskapsmän som någonsin har funnits, är 80–90 procent i livet just nu. Ett annat provokativt påstående är, att en vetenskapsman i slutet av sin karriär kommer att finna att 80–90 procent av all forskning inom det egna området har ägt rum under hans eller hennes aktiva tid.

Metod

Vi har valt att redovisa hur Medline har ökat under de 60 åren 1952–2011. Vi har således uteslutit åren närmast efter krigsslutet. De data som redovisas är antalet referenser (citations). Studien är således rent kvantitativ, och vi har inte försökt identifiera artiklar med särskilt stor betydelse. De sökinstruktioner som vi har använt återges kursivt. Alla data har erhållits genom sökning av databasen PubMed, dock med begränsning till de referenser som är indexerade i Medline [3]. (Siffror som redovisas kan ha ändrats något som följd av senare korrektion.) Sökningar av PubMed begränsas genom att olika »taggar« placeras efter söktermen, t ex [dp] för pub­liceringsåret och [sb] för en subsektion inom PubMed. Som exempel visas den sökinstruktion som gäller för år 1980: <medline[sb] AND 1980 [dp]> Antal träffar = 272 510. För perioden 1946–1965 har sökfrasen skrivits så att även innehållet i databasen OldMedline ingår.  Under perioden 2000–2011 har e-publicering före tryckningen blivit allt vanligare. Detta kan vara en felkälla i de fall där e-publiceringen kommer året före tryckningen. Samma artiklar kan då fångas in både från år ett och år två. För att undvika detta problem har vi använt de data, som finns i rutan »Results by year«, överst till höger på PubMed:s resultatsida. Ett exempel: Sökning av 2000:2011 [dp] AND Medline [sb] resulterar i ett stapeldiagram. Antalet referenser för varje år kan sedan enkelt laddas ner till datorn. Med denna metod korrigerar sökmotorn eventuell överlappning.

Tidsintervall för en fördubbling av antalet nytillkomna referenser i Med­line har beräknats med följande metod: Antalet nya referenser år 1952 var 106 152. Fördubbling = 212 304, nästa fördubbling = 424 608. Dessa tal ligger nära antalet referenser från år 1970  (212 752) respektive 1996 (421 840).

Ökningen av antalet referenseri Medline

Antalet medicinska tidskrifter har ökat successivt, och därmed det antal som indexeras i Medline. Denna ökning av den medicinska litteraturen är den omedelbara förklaringen till Medlines tillväxt. Antalet tidskrifter var t ex 3 868 år 1996 och 4 538 år 2002. För närvarande är antalet 5 633 [4]. Antalet artiklar i Medline ökar givetvis också om antalet artiklar per tidskriftsnummer ökar, liksom antalet nummer per år. En nyhet är möjligheten av elektronisk publicering. Denna sker dels i form av e-publicering före tryckning, dels i nytillkomna elektroniska tidskrifter.

Under de 60 åren visar Medline en successiv, mycket stor tillväxt, vilket bäst framgår av kurvan i Figur 1 som visar antalet referenser som tillfördes Medline under vart och ett av de 60 åren. Att ökningen av antalet medicinska publikationer har skett i denna snabba takt är en följd av att antalet artiklar som tillfördes Medline ett visst år hela tiden var större än året innan. Ökningen ökar således, vilket ger en exponentiell tillväxt. Antalet nya referenser i Medline har ökat ca sju gånger, från 106  52 år 1952 till 756 482 år 2011. Ännu kan man inte skönja någon tendens till att tillväxten är på väg att bromsas in. Åren 2006–2011 ökade Medline med i genomsnitt 24 650 referenser per år, var­av 28 475 tillfördes under år 2011. (Det är ännu för tidigt att bedöma de allra senaste åren.)

Som framgår av Medline-kurvan (Figur 1) har tillväxten varit oregelbunden. Ökningen kan beskrivas på följande sätt: Under de första nio av de studerade 60 åren var Medlines tillväxt ungefär lika stor varje år, i medeltal 107 600 referenser. Under denna period var tillväxten således linjär. Från och med år 1960 ändras tillväxten på så sätt att de årliga tillskotten till Medline varje år (med undantag för 1979–1980) har varit större än det föregående året. Tillväxten kan uttryckas som den procentuella ökningen jämfört med det föregående året. Medeltalet för ökningen har beräknats för olika perioder. Under hela perioden 1960–2011 var ökningen från ett år till nästa i medeltal 3,9 procent, men ökningstakten varierar mellan perioder av snabb acceleration och perioder med lugnare tillväxt. Figur 2avser att tydliggöra utvecklingen under denna period (1960–2011). Som jämförelse med den faktiska ökningskurvan (blå) visas en exponentiell kurva med ökningstakten 3,9 procent per år (röd). Under perioden 1961–1965 är ökningen mycket snabb, i genomsnitt 9,9 procent per år, vilket ger Medline-kurvan ett visst »försprång«. Senare kommer perioder med viss retardation, t ex 1978–1981: medeltal av ökningen 0,8 procent och 1990–1993: medeltal av ökningen 1,1 procent. En skillnad föreligger mellan 1990-talet och det första decenniet av 2000-talet. Under perioden 1900–1999 var ökningen i medeltal 1,9 procent, medan den under perioden 2000–2009 var 4,4 procent. Den röda och den blå kurvan ökar här i ungefär samma takt.  En fördubbling av de årliga tillskotten från och med 1952 inträffade efter 18 år (1970) och nästa fördubbling efter ytterligare 26 år (1996). Med nuvarande ökningstakt kan nästa fördubbling beräknas inträffa år 2014, dvs efter ytterligare ca 18 år.

Ett annat sätt att visa Medlines tillväxt är att beskriva hur det totala antalet referenser i databasen har ökat i antal.  Denna ökning visas i Figur 3 som antalet referenser som fanns i Medline vid slutet av varje år. År 1952 innehöll Medline 546 101 referenser. År 2011 hade antalet ökat till fler än 20 miljoner (20 132 346), vilket innebär en nästan 37-faldig ökning. Det årliga inflödet till databasen blir successivt större och större från och med år 1960; därför visar även denna tillväxtkurva ett exponentiellt förlopp. Eftersom det här gäller en helt annan skala märks inte små förändringar av ökningstakten. Man kan se att ökningen är linjär under de tidigaste åren (1952–1960).

Diskussion

de Solla Price ansåg att vetenskapen växer exponentiellt. Vår studie visar att en exponentiell, men oregelbunden, tillväxt av Medline har ägt rum sedan år 1960. Även under de senaste åren fortsätter ökningen på likartat sätt. Den medicinska litteraturens tillväxt sker självfallet inte med samma hastighet över hela fältet. Medan vissa forskningsområden har expanderat snabbt, har andra stagnerat eller minskat. Medlines tillväxt bör ses som resultanten av många olika utvecklingskurvor.

Den kontinuerliga tillväxten av den medicinska litteraturen är en viktig bakgrund då bibliometriska data används för att beskriva utvecklingen inom ett visst kunskapsområde, t ex hur litteraturen om en sjukdom förändras över tid. För de flesta sjukdomar finner man att antalet artiklar ökar. Sådana siffror får dock betydligt större tyngd om de redovisas i relation till Medlines tillväxt. Litteraturen om demens ökade t ex betydligt snabbare än Medline under 1980-talet, vilket medförde en ökning av andelen (procent) av demensartiklar i Medline. Andra iakttagelser är att litteraturen om ulcus pepticum har minskat relativt till Medline sedan upptäckten av Helicobacter, medan forskningen om schizofreni har ökat i ungefär samma takt som Medline [5].

Det finns många stora medicinska databaser, men vi har valt att endast använda Medline. Detta förfarande har både nackdelar och fördelar. Varje databas har en egen profil då det gäller urvalet av tidskrifter och artiklar. Detta kan t ex gälla urvalet av ursprungsländer t ex USA kontra Europa, urvalet av kliniska studier kontra grundvetenskaper och urvalet psykiatri/psykologi kontra somatik. Vår metod att enbart använda Medline får stöd av följande argument:

 – Medline täcker en lång följd av år. 

 – Likartade strikta principer för urvalet av tidskrifter har tillämpats av NLM under lång tid. 

 – Medline är en bred databas som täcker både klinik och grundvetenskaper. Vi anser att  Medline utgör ett representativt urval ur den medicinska världslitteraturen.

Medlines tillväxt speglar medicinens snabba utveckling. Hur kan denna enorma tillväxt förklaras? Våra data bidrar inte nämnvärt till en förklaring. Ökningen av antalet medicinska tidskrifter har medfört att Medline växer, men detta är i sin tur följden av ökad vetenskaplig aktivitet. All vetenskap har en inbyggd tendens till fortsatt tillväxt. Inom medicinen kan man finna många exempel på att forskningen och dess resultat stimulerar till mer forskning. Upptäckten av nya metoder (t ex ultraljud och MR) ger upphov till nya kliniska studier. På liknande sätt har upptäckten av nya transmittorer, nya läkemedel och nya mikrobiologiska metoder medfört att forskningen har expanderat. Viktiga led i den medicinska vetenskapens utveckling är forskningsinstitutioner (akademi, industri), forskarutbildning och högspecialiserade forskargrupper. Ökningen av den medicinska forskningen styrs dessutom av många faktorer av social, ekonomisk och psykologisk natur. Exempel – utan anspråk på fullständighet eller rangordning: 

– Nya sjukdomar (aids) och nya hot mot människors hälsa (smittämnen, gifter, radioaktiv strålning, klimatförändringar). 

– Ökad livslängd, som ökar antalet åldersrelaterade sjukdomar (demens, artros). 

– Större ekonomiska resurser i många länder. 

– Forskningsfonder, finansierade av donationer. 

– Ökad levnadsstandard i många utvecklingsländer (skolgång, tillgång till internet). 

– Starka patientföreningar och andra lobbygrupper. 

– Människans medfödda nyfikenhet och enskilda forskares ambition och forskarglädje. Många av dessa faktorer samverkar med varandra på ett komplicerat sätt.

Jäv saknas för samtliga författare.

 

Läs även:
Medline – en skattkammare för läkare och forskare
Att söka i Medline – en kurs för nybörjare