En tumregel för tydlig kommunikation kan vara att alltid försöka använda det enklaste uttryck som fångar det önskade begreppet.
Det är lättare att tänka klart om man kan göra det på sitt eget modersmål. Därför är det viktigt att det svenska språket äger termer för de begrepp vi behöver i de medicinska vetenskaperna. Många är vi väl som ibland försöker beskriva det vi arbetar med på engelska – och om vi har tur hittar vi snabbt de rätta termerna. Men att finna den rätta svenska motsvarigheten kan vara svårt om vi ska översätta från engelska till svenska när nya engelska termer saknar etablerade motsvarigheter på svenska.
På vissa områden där engelskans inflytande är starkt finns det termgrupper, sammansatta av experter inom fältet. Den mest kända av dessa torde vara Svenska datatermgruppen, som grundades 1996. År 1999 grundades Svenska biotermgruppen. Denna grupp samlar biologer, kemister, medicinare, översättare och terminologer som tillsammans arbetar för att vårda och utveckla svensk terminologi inom livsvetenskaperna. Gruppen har en termbank med definitioner och kommentarer som nås genom gruppens webbplats (www.biotermgruppen.se), där det också är möjligt att ställa frågor. Terminologiskt intresserade personer är också välkomna att delta i gruppens arbete. Till skillnad från Läkaresällskapets språkkommitté, som ger utmärkta råd om det medicinska språket i allmänhet, arbetar Biotermgruppen enbart med utveckling av terminologi. Arbetsfältet omfattar livsvetenskaperna i vid bemärkelse men har för närvarande kommit att orienteras mer mot »laboratoriebiologin«.
Termer väljs ut där gruppen ser ett behov för utveckling eller förtydligande, eller utifrån inkomna frågor. Därefter arbetar gruppen för att ta fram en term som smidigt låter sig infogas i det svenska språket. För varje term utarbetas också en definition, och det hela infogas sedan i Biotermgruppens termbank liksom i Rikstermbanken, Sveriges nationella termbank (www.rikstermbanken.se).
I vissa fall går det att använda en befintlig term genom att vidga dess betydelse. Vad skall man till exempel kalla »microcompartments« hos bakterier på svenska? Biotermgruppen rekommenderar »organell«, som är en mycket väletablerad term, och vars betydelse nu vidgas till att omfatta »microcompartments« även hos prokaryoter. Eftersom dessa har en helt analog struktur med organellerna hos eukaryoter blir termens utvidgade användningsområde en naturlig följd av att kunskapen har utvecklats.
I andra fall är det nödvändigt att hitta en ny term. »Heatmap«, som används om ett diagram där värden anges med färgintensitet, är mycket otympligt som lånord. Hur skulle man till exempel säga »heatmap« i bestämd form plural? Här behövs ett svenskt ord. Men direktöversättningen »värmekarta« är inte heller lyckad. Både »värme« och »karta« används här i närmast metaforiska betydelser, som ligger långt ifrån de vardagliga. Biotermgruppen föreslår i stället »färgintensitetsdiagram«, en beskrivande term som lätt låter sig användas på svenska.
I ytterligare andra fall handlar det om att rekommendera en term bland flera, som betecknar samma sak. Ett exempel är distinktionen mellan de delar av immunsystemet som är konstanta genom livet (t.ex. makrofager och toll-liknande receptorer) och de som inte är det (t.ex. antikroppar). Bör det heta »ospecifikt immunsvar« och »specifikt immunsvar«, »medfött immunsvar« och »adaptivt immunsvar« eller till och med »innat immunsvar« och »adaptivt immunsvar«? Biotermgruppen rekommenderar »ospecifikt immunsvar« och »specifikt immunsvar«.
Biotermgruppen kan bara gripa sig an en bråkdel av alla de termer och begrepp som behövs i de moderna livsvetenskaperna. Det huvudsakliga ansvaret för utvecklingen av ny terminologi vilar på oss alla som dagligen använder fackspråk. En tumregel för tydlig kommunikation kan vara att alltid försöka använda det enklaste uttryck som fångar det önskade begreppet. Den enkelhet som vinns genom att använda ett svenskt uttryck kan väl motivera arbetet med att skapa en ny term. En serie utmärkta exempel gavs av professorn i ögonsjukdomar J W Nordenson. Vad sägs till exempel om »hänglock« i stället för »ptos«, eller »utöga« för »exoftalmus«?
Våga bilda nya termer! Det svenska fackspråket behöver dem. Biotermgruppen tar gärna emot förslag.
