Gaius Petronius – kejsar Neros smakdomare – hade så stort anseende att citat av stor sanningshalt fabricerades i hans namn ännu ca 2 000 år efter hans död.

Ibland händer det att man snubblar över tänkvärda citat, till exempel följande från boken »Huset Broström. Bilder ur ett världsföretag«, av Algot Mattsson, publicerad av Askild & Kärnekull 1980. På sidan 262 läser vi:

»Vi tränade hårt, men varje gång vi började få fram fungerande grupper skulle vi omorganisera. Jag lärde mig senare i livet att vi är benägna att möta varje ny situation genom omorganisation, och också vilken underbar metod detta är för att skapa en illusion av framsteg medan den åstadkommer kaos, ineffektivitet och demoralisering …«

Detta citat har tillskrivits romaren Gaius Petronius – men vem var denne Petronius? Han finns omnämnd av de antika författarna Tacitus, Plutarchos och Plinius den äldre. Gaius Petronius föddes cirka år 27 e Kr (årtalet är lite osäkert) i Massalia (romarnas namn för Marseille). Han blev »arbiter elegantiae« (ungefär smakråd) vid kejsar Neros hov. Detta dekadenta och utsvävande hov gav Gaius rikliga möjligheter att utöva stort inflytande på kejsaren och hans närmaste, och snart steg han i gunst hos Nero.

Gaius Petronius är även känd som en skicklig författare. Stilistiskt behärskade han allt från hovets högtravande språk till gatans vulgariteter. Delar av en bok av hans hand finns kvar: romanen »Satyricon«, som han skrev cirka 61 e Kr. Det största bevarade stycket ka­l­las Trimalchios gästabud (Cena Trimalchionis). Denna del finns översatt till tyska av Ludwig Friedländer 1891 och kom i svensk översättning av Hilding Andersson 1902. Till engelska översattes verket av Sebastian Melmoth, en välkänd pseudonym för Oscar Wilde. »Satyricon« är en parafras på Homeros »Odysséen«. Odysseus hade ju som bekant förolämpat havsguden Poseidon – och varje gång Odysseus närmar sig sitt hem på Ithaka blåser det upp till storm, och han hamnar någon helt annanstans.

I »Satyricon« heter hjälten Encolpius. Denne man råkar ut för diverse erotiska äventyr, men varje gång det ska bära till drabbas han av impotens. »Satyricon« har haft stor betydelse dels för information om språket och livet i Neros Rom, dels som inspirationskälla till många andra författare. I boken »Quo vadis« av polacken Henryk Sienkiewiczs är Petronius en av huvudpersonerna. »Quo vadis« finns översatt till svenska under titeln »Från Neros dagar«. Petronius är även en av Gunnar Ekelöfs »Valfrändskaper«. 1968 kom »Fellinis Satyricon«, regisserad av Federico Fellini, på temat.

Naturligtvis väckte Gaius Petronius ställning och makt konkurrens och avundsjuka. Gaius värste motståndare var en man vid namn Tigellinus, chef för Neros livvakt. Tigellinus anklagade Gaius Petronius för förräderi, och han arresterades i Cumae år 65 e Kr. Gaius insåg att han inte kunde krångla sig ur detta, och i stället för att ställas inför domstol och dömas tog han sitt eget liv. Under en fest öppnade han sina vener så att han långsamt förblödde. Han blev allt tröttare för att sedan somna in och avlida. Enligt Tacitus »ett mycket elegant självmord«.

Ovanstående citat är inte okänt, det har bland annat suttit uppsatt på akutmottagningen i Kiruna. Det har till och med använts i en debatt om skolsystemet (secondary schools) i överhuset i London, där baronessan Susan Thomas of Walliswood använde det den 10 februari 1997. Som regel har man då uppgett att citatet kommer från Gaius Petronius och alltså skulle vara knappt 2 000 år gammalt, men så är tyvärr inte fallet. Citatet är nämligen falskt.

För det första finns det inte i Petronius kvarvarande skrifter, och det finns inte heller citerat av andra antika författare. För det andra har man undersökt när i tiden citatet börjar dyka upp. Forskaren William Arthurs har (enligt webbsidan faktoider.nu) gjort en sammanställning av citatets historia i »Cassell’s Dictionary of Quotations«. Citatet i fråga verkar ha kommit till under senare hälften av 1940-talet i Tyskland, förmodligen inom någon av de militära enheter som ockuperade Tyskland efter andra världskriget, troligen i något engelskt förband. Mycket pekar på att en bildad officer vid namn Charlton Ogburn kan vara pappa till citatet.

Och det är ju synd att någonting så korrekt och allmängiltigt som ovanstående citat inte är skrivet av en gammal romare för 2 000 år sedan. Det som sägs är ju så träffande, vare sig det gäller militär, politisk eller administrativ byråkrati, skolpolitik eller för den delen sjukvårdsorganisation.

Romaren Gaius Petronius får trösta sig med att hans namn inte enbart är ihågkommet för »Satyricon« och för ovanstående citat. Han har även fått ge namn till asteroiden nummer 3244 – numera »Petronius«.