Radiojournalisten Eric Schüldt ger oss tillsammans med Per Johansson, doktor i humanekologi, i radiopodden »Människan & maskinen« tio intressanta samtal om hur vi nu ser och i historien har sett på människan och hennes värld.

»För att förstå framtiden måste vi återupptäcka vårt glömda förflutna«, menar de. Många grundläggande frågor utreds. Vad är människan, vad är världen och varför blev vår högteknologiska kultur precis så här? 

Samtalen inleds med hur Richard Dawkins, brittisk zoolog, i boken »The selfish gene« argumenterar för hur våra gener via mutationer inte bara ligger till grund för allt levandes fysiska existens, utan också svarar för att människans förnuft utvecklas och ärvs som andra kroppssystem.

Newtons rörelselagar, speciellt gravitationslagen, har grundlagt vår teknikorienterade syn på det som Gud tidigare tänktes ta ansvar för, menar Dawkins. Med strikt menad naturalistisk logik visar han också hur tankeförmåga, vilja, känslor och upplevelser överförs genetiskt.

Poddserien genomsyras av frågor om den fysiska, yttre världens relation till det inre, humanistiskt uppfattade tankelivet. Inga påståenden görs. Dialogen är utmanande för oss som lyssnar och hör. Historiska och nutida frågor diskuteras ingående: både magi, vetenskaplig forskning, framtid, ekonomi, tro, fantasi, logik och mystik. Grovt sett finns i alla företeelser en svårligen uttryckt och olöst idékonflikt mellan vetenskap och tro, vana och förändring, demokrati och makt, altruism och själviskhet, förändring och utveckling.

Vår tids maskinella världsbild vilar på symbios mellan vetenskap och teknik, som driver att ständigt öka vår kontroll över tingen och vårt liv.

Descartes delade i början av 1600-talet upp världen i två helt skilda sektorer, en vetenskapligt kontrollerbar och en gudomligt bestämd ordning. Han undkom strid med kyrkan genom att ge prästerna ansvar för den »inre sektorn« av människans väsen. Kanske presterade Descartes en ideologisk nödlösning. Hans skarpa idé fullkomnades av Newton. Naturalismen röjde mark för oanade möjligheter att expandera maskinsynen på hela verkligheten. Vetenskapens hybris har sedan lett till försök att utforska och ta kontroll också över människors själsliv, tankar, upplevelser. Speciellt inom psykiatrin ser vi nu konsekvensen av pseudovetenskaplig strävan att maskinförklara själslivet.

Människan är, menar matematiskt-tekniskt vägledda forskare, förvisso en tänkande och kännande varelse, men trots allt är hon en maskin. Framför allt tilltron till IT och genteknik gör att de som ser människan som lite mer än en maskin får allt svårare att skapa resurser för forskning med förändring som mål.

Symbios mellan matematiska, tekniska och därmed vetenskapligt formulerade mål har fått ödesdigra konsekvenser. Vi ser det också i en globalt utvecklad konsumtionism, tilliten till myten om en ständigt ökande tillväxt, hotande bankkriser, robotteknik, genteknik, nanoteknik och utarmningen av naturen, ökande ohälsa, brist på känsla av mening, ökad frekvens självmord, stegrat behov av energi med mera. Många av dessa hot mot det liv människan alternativt kan utveckla störs av att vi drivs allt längre bort från kontakt med naturen, den naturliga värld vi föds in i och som vi sedan drivs att utforma och bli vana vid.

Poddsamtalen berör hur den vetenskapliga logiken fått oss att värdera industriellt tillverkade varor högre än de naturnära, hur vi på landet far till städer för att träna fysiskt fastän vi har omedelbara förutsättningar att springa rakt ut i naturen. Vi köper speciella kläder för att cykla i förväntat anpassad sportklädsel, flyger till soliga stränder för att bli bruna eller tekniskt behärska solen, söker upp de mest påfrestande fysiska miljöer för att visa att vi kan ta kontroll över dem, ibland med livet som insats.

Eric Schüldt och Per Johansson söker i alla sina samtal den ursprungliga grunden till »det självklara«, ofta genom att introducera dialogen med egna personliga barndomsupplevelser, böcker de läst eller reflektioner över hur djur i jämförelse agerar. På ett trovärdigt sätt och med dokumenterade berättelser från före Kristi födelse och från bibliska texter utmanas vi att undra om tron på Guds kraft principiellt skiljer sig från den tro som vetenskapen litar till. Reflektion över olika trosriktningars verkliga grund kan göra att vi får syn på hur vi nu lever i en teknikvärld så utvecklad att vi tenderar att se oss själva som maskiner.