Första självhjälpen mot alkohol.
Att skriva och ge ut böcker i konsten att hjälpa sig själv, om än i skiftande kvalitet, har blivit populärt. Ännu en har nått marknaden. Hammarberg-Rombergs »För mycket för ofta« är inte bara unik i sitt ämnesval, boken är av mycket god kvalitet ur såväl vetenskaplig som klinisk synvinkel. Det är en handbok för personer som vill komma tillrätta med en alltför hög alkoholkonsumtion. Boken vänder sig i första hand till riskkonsumenten som är på väg mot ett skadligt bruk eller in i ett beroende. Boken bygger på helt aktuella och i stor utsträckning evidensbaserade metoder.
Innehållet är behandlingsmässigt logiskt indelad och varje kapitel är informativt med såväl patientfallsbeskrivningar som övningsexempel. Läsaren ges tillfälle att vara aktiv i sitt läsande och lärande.
Bokens innehåll vägleder läsaren från första frågan »Dricker jag för mycket?«, och om så visar sig vara fallet, »Hur tar jag tag i problemet?« till »Vad gör jag?«. För många högkonsumenter kan denna handfasta ledning räcka till hjälp att nå så låg riskkonsumtion som möjligt – eller sluta helt.
Jag vill framhålla det fjärde kapitlet som ett nyckelkapitel. Det handlar om risksituationer och kan säkerligen ge mången läsare en rejäl tankeställare. Även om man bryter innehållets logiska uppbyggnad skulle kanske boken vunnit en viss poäng med att inledas med detta kapitel(?).
Boken är en utmärkt handledning för högkonsumenten som själv vill försöka hantera sitt intag av alltför mycket alkohol; den passar också förträffligt som en repetitionsbok efter genomgången behandling.
»För mycket för ofta« är välskriven och lättläst utan invecklad psykologisk-psykiatrisk terminologi, även om avslutningskapitlet ger en god och värdefull inblick i teorier om alkoholens biologiska roll för kropp och själ, samt en kort beskrivning av vad specialistvården inom området har att erbjuda.
Innehållet genomsyras av författarnas såväl vetenskapliga som kliniska erfarenhet. Detta är en professionell självhjälpsbok värd namnet och i skrivande stund den enda i sitt slag.
