En grundbok för förståelse av missbrukets sociala och politiska perspektiv.

Boken »Alkohol- och narkotikaproblem« tar ett helhetsgrepp på alkohol- och narkotikaområdet; man betonar den gemensamma rusmedelsegenskapen och dess effekter på individ och samhälle. Boken är lättläst och har ett brett anslag även om tonvikten ligger på sociala aspekter. Man beskriver olika drogers ruseffekter och dess skadeverkningar på individ, omgivning och samhälle. Man får en bra inblick i olika teorier som kan förklara hur beroendet uppkommer och vidmakthålls. Här finns olika skolor, ofta konkurrerande med eldsjälar som företrädare, men dessa beskrivs sakligt och ses som kompletterande synsätt. Man redovisar konsekvent aktuell forskning och kunskapsbaserade metoder. Författarnas breda forskarkompetens torde borga för detta.

Boken innehåller en gedigen beskrivning av samhällets insatser för drogprevention. För alkohol beskrivs samhällets preventiva och skadebegränsande insatser. För narkotika gäller i stället nolltolerans, vilket har medfört ett motstånd mot skadebegränsning, som dock börjar ge vika. Exempel är metadonbehandling mot heroinmissbruk, sprutbyte och naloxon mot överdoser.

Behandling av såväl narkotika- som alkoholproblem beskrivs utförligt. Tonvikten ligger naturligen på olika psykologiska och psykosociala behandlingar, snarare än medicinska. Fokus är genomgående på personer med svårare problem, de personer som socialtjänsten och den specialiserade beroendevården behandlar. Primärvårdens roll för att uppmärksamma och behandla den stora gruppen med milt eller måttligt svårt alkoholberoende nämns bara kortfattat.

Hur beroendetillstånd samspelar med psykiatrisk sjuklighet beskrivs väl, men kanske något kortfattat för en medicinare. Samspelet med somatisk sjuklighet är endast rapsodiskt beskrivet vilket må vara förlåtligt i en bok med så tydlig social inriktning. Detta är dock en genomgående brist i de flesta böcker om alkoholberoende, trots att den somatiska sjukdomsbördan av alkoholkonsumtion är större än den psykiatriska. Den märks inte på samma sätt. Alkohol är sällan ensam orsak till somatisk sjukdom, utan verkar huvudsakligen genom att »lägga sten på bördan«, utlösa latent sjukdom, eller försämra behandlingsresultat. Skälet till att de somatiska konsekvenserna blir så stor är den höga andelen alkoholkonsumenter i befolkningen, där även måttlig konsumtion ger en liten belastning som sällan är uppenbar för behandlande läkare. Alkohol är emellertid relevant för de flesta specialister, och ska inte bara ses som en psykiatrisk eller sociologisk angelägenhet.

Boken torde kunna bli en grundbok för dem som utbildar sig i socialt arbete. För läkare, sjuksköterskor m fl som utbildar sig till, eller arbetar inom beroendevård, kan den tillföra viktig förståelse för de sociala och politiska perspektiven.