»Grunderna för ett vetenskapligt förhållningssätt inom medicinen« är en viktig bok som ramar in och beskriver den medicinska forskningsprocessens olika beståndsdelar på ett lättillgängligt och förtjänstfullt vis. Boken syftar till att fungera som lärobok för medicinstuderande såväl som referensverk för personer yrkesverksamma inom sjukvård och forskning. I bägge fallen är den, tack vare den namnkunniga skaran av redaktörer och författarnas samlade erfarenheter, ett välkommet tillskott till den existerande litteraturen på området. En tilltalande faktor är att boken är skriven på svenska och att den även lyfter fram registerbaserad forskning.

Boken är indelad i 15 kapitel som innehåller en pedagogisk framställning av teoretiska resonemang och nyckelkunskaper kopplade till vetenskapsteori, kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik och forskningsetik såväl som viktiga praktiska färdigheter inom informationssökning, biostatistisk metod och kommunikation av de vetenskapliga slutsatserna.

De många författarna som har bidragit till boken gör att bokens kapitel på ett naturligt sätt varierar något i sin ansats. Bokens första kapitel fungerar exempelvis som orienteringskapitel och introducerar läsaren till grundläggande koncept inom vetenskapsteori och vad som karaktäriserar ett vetenskapligt förhållningssätt. Kapitel 3–7 samt 10 har en tydlig läroboksstruktur som lämpar sig utmärkt för läsare som planerar egna studier eller som vill utveckla de egna kunskaperna i informationssökning, studiedesign, centrala mått inom epidemiologi och statistisk metod. Genomtänkta illustrationer ökar tillgängligheten av förhållandevis komplexa statistiska begrepp härstammande från t ex kausal inferensteori. Hänvisningar till rekommenderad fördjupningslitteratur och relevant referenslitteratur ges till den intresserade läsaren.

Kapitel 8 ger en kortare beskrivande översikt av biomedicinsk grundforskning, som i sin tur ger en bra introduktion till det efterföljande kapitlet om hur grundforskning, populationsbaserad forskning och patientorienterad forskning kan knytas samman till translationell forskning.

Bokens senare kapitel har en större betoning på praktiska aspekter relaterade till det vetenskapliga förhållnings- och arbetssättet.

Kapitel 13 konkretiserar forskningsprocessen och guidar läsaren med startpunkt i problem- och hypotesformulering, via datainsamling, analys och resultattolkning fram till resultatsammanfattning i vetenskapliga artiklar. Avsnittet bidrar på ett pedagogiskt sätt till att placera bokens övriga kapitel i en praktisk kontext. Denna kontext kompletteras ytterligare av ett kort kapitel där vetenskaplig oredlighet diskuteras ur ett praktiskt perspektiv samt av bokens sista kapitel där kritiskt förhållningssätt och utvärdering av den tillgängliga medicinska vetenskapen diskuteras med utgångspunkt i grunderna för evidensbaserad medicin.

Sammantaget är detta ett välredigerat och genomtänkt referensverk som, utöver tidigare nämnda målgrupper, har en naturlig plats även inom forskarutbildningsprogram och de kliniska forskarskolorna.