»Vägen till Vincent« är en »nyckelroman« av en författare med erfarenhet av journalistik. Boken har fokus på två skeenden: En ung kvinna, Malin – efternamnet skrivs inte ut – som föddes utan livmoder och förfäras över att hon inte kan få barn och som finner det svårt att få varaktiga förhållanden med pojkvänner när hon förklarar sin oförmåga.

Det andra skeendet är kring Mats Brännström, en gynekolog/obstetriker och hängiven forskare som får en idé av en patient: »Kan man inte transplantera en livmoder till kvinnor som saknar en sådan?« Mats Brännström påminns om det medfödda tillståndet Rokitanskys syndrom, avsaknad av livmoder, som drabbar cirka 15 flickor i Sverige varje år.  

Båda vandrar en lång och mödosam väg.  Malin slits mellan hopp och förtvivlan men hennes motivation är stark. Mats Brännström finner att vägen är lång, tidskrävande, mödosam och svår. Den innefattar att

  • systematiskt utvärdera möjligheterna med djurförsök på möss, råttor, grisar, får och babianer före klinisk tillämpning
  • övertala kollegor som frågar: »Vad ska detta vara bra för när det finns surrogatmammor?« eller som anser att det finns viktigare uppgifter i sjukvården som behöver utvecklas
  • liera sig med transplantationskirurger, Michael Olausson och medarbetare, för att utnyttja bästa tillgängliga kunskaper och färdigheter
  • övertyga sjukhusledning och forskningssponsorer om värde och nytta med transplantation av uterus
  • i en öppen etisk argumentation motivera projektet för etiska nämnder

Projektet, som har drivits outtröttligt i 15 år av Mats Brännström och medarbetare, är en noggrann och systematisk process och en förebild när det gäller klinisk forskning. Ett exempel på hur regelrätt och noggrann klinisk medicinsk forskning kan drivas utan att man förhastar sig och utan överdriven sensationshunger, till skillnad från de spekulativa kliniska försök, utan tillräcklig underbyggnad som diskuterats i pressen de senaste åren.

I boken berättar personer/patienter öppenhjärtigt om sin situation, tystnadsplikten upphävs, allt berättas. Atul Gawande i Boston skrev 2002 »Complications« som ingående skildrar olika patientfall, efter deras tillåtelse, och denna bok vann både litterära och vetenskapliga priser. »Vägen till Vincent« är ingen skönmålning utan redogör i detalj för de svårigheter som möter Malin och som forskningsgruppen stångas med. Etiska frågeställningar, bland annat gällande den altruistiska donatorn, speglas: är riskerna med ingreppen på donator och recipient tillräckligt små?

Välskrivna böcker om personers autentiska öden i sjukvården kan positivt bidra till att utveckla personcentrerad vård – en modell där personen/patienten tar en större del i handläggning och beslut.  Henrietta Westman skapar en spännande berättelse och fångar med journalistisk säkerhet de inblandade aktörernas personligheter.  Malins berättelse varvas på klassiskt maner med Mats Brännströms och forskargruppens. Ewa, donatorn, får också ett kapitel och spänningen byggs successivt upp. Det är lätt att leva sig in i händelser, känslor och i Malins och Mats Brännströms oro. Boken är väl värd att läsa.