Du har fått Kungliga Vetenskapsakademiens Göran Gustafssonpris i medicin för 2016. Hur ska du använda prispengarna?

– Forskningsanslaget på 4,5 miljoner kronor kommer väldigt lägligt eftersom vi nu har jobbat hårt i flera år med att kartlägga hormonella störningar som kan identifieras långt innan diabetes eller hjärt–kärlsjukdom uppkommer hos en individ. Med forskningsanslaget kommer vi kunna testa flera olika interventioner vars långsiktiga syfte är att motverka uppkomst av diabetes och hjärt–kärlsjukdom.

Känner du att din forskning har medvind just nu, i och med utmärkelsen?

– Absolut. Diabetes och hjärt–kärlsjukdom är mycket komplexa sjukdomar med många orsaker. Vår forskning på kroppshormonerna vasopressin och neurotensin ger två helt nya infallsvinklar på förebyggande behandling av dessa sjukdomar. Vasopressin reglerar kroppens vattenbalans, medan neurotensin reglerar hur effektivt kroppen tar upp och sparar fett. Genom att mäta nivåerna av dessa hormoner kan vi identifiera högriskindivider som man inte kan hitta genom analys av de traditionella riskfaktorerna, och vi hoppas kunna hitta riskreducerande behandlingar.

När du presenterade er forskning före prisutdelningen, lät det som om ett ökat dagligt intag av vanligt vatten skulle kunna fungera som profylax mot diabetes och hjärt–kärlsjukdom. Är det så?  

– Ja mycket talar för det eftersom vasopressin stimulerar en ökad produktion av kortisol, och höga vasopressinnivåer kan därför ge en cushingliknande bild med bukfetma, diabetes och hög risk för hjärt-kärlsjukdom. Vi vet att ökat vattenintag kraftigt minskar kroppens sekretion av vasopressin, och ökat vattenintag hos de cirka 25 procent av befolkningen som har förhöjda vasopressinnivåer är därför en logisk behandling för att minska risken för uppkomst av typ 2-diabetes och hjärt–kärlsjukdom i denna grupp.

När kan den behandlingsprincipen börja tillämpas av sjukvården? 

– Vi är nu helt säkra på att en hög nivå av vasopressin är en helt oberoende riskfaktor för diabetes och hjärt–kärlsjukdom. Vi har visat att behandling av försöksdjur med vatten ger radikala positiva effekter. Men innan detta kan bli en sanning som kan rekommenderas måste vi så klart göra stora studier på människor. I början av 2017 påbörjar vi en interventionsstudie på mellan 800 och 1 000 personer som har höga nivåer av vasopressin, högriskpersoner alltså. Hälften av gruppen kommer att randomiseras till supplementering med vatten, 1,5–2 liter per dygn. Efter denna studie kommer vi veta om behandlingen fungerar så som vi tror.

Hur kom du in på det här forskningsområdet inom medicinen?

– På läkarutbildningens termin 6, i början på 1990-talet, var jag kliniskt placerad på en avdelning som hade profilering mot diabetes. Det blev något av en ögonöppnare, för där såg man patienterna som var sjukast i diabetes och man förstod hur farlig sjukdomen är. Jag förstod också att vården har allt bättre kontroll på folks rökvanor, blodtrycks- och kolesterolnivåer, men att de metabola rubbningarna med fetma och prediabetes inte alls var eller är under kontroll på samma sätt. Därför ville jag försöka koppla grepp på detta område.

Namn: Olle Melander

Yrke: Professor och överläkare i internmedicin, vid Lunds Universitet och Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Ålder: 46 år.

Familj: Fru och två barn

Bor: I Malmö

Aktuell: Pristagare i medicin av Kungl. Vetenskapsakademiens Göran Gustafssonpris för 2016 för sin forskning på hormoner kopplade till utvecklingen av diabetes och hjärt–kärlsjukdom.