Geriatrik handlar ofta om förebyggande vård

Agnes Lindbo, ST-läkare i geriatrik, fick nyligen sitt diplom som Silvialäkare. Hon har gått utbildningen som ges av Karolinska institutet och Stiftelsen Silviahemmet för att ge fördjupade kunskaper om demens.

Vad betyder den här utbildningen för dig?

– Det känns viktigt eftersom jag har planer på att arbeta uppe i Malmfälten, där det inte finns andra geriatriker för närvarande. Min tanke var att jag skulle få en bred bas inom specialiteten, och kanske ett nätverk också för att kunna få lite hjälp när jag kommer att vara däruppe själv.

Hur gick utbildningen till?

– Den är webb-baserad och har tagit två år att genomföra. Jag sökte och fick stipendium från Alzheimerfonden eftersom min motivering var att jag skulle arbeta som specialist i Norrbotten, en landsända med stort behov av geriatrisk specialkompetens.  

Var i Malmfälten vill du arbeta?

– I Gällivare, där jag gjorde­
min AT. Tanken på att bli geriatriker växte fram under min vårdcentralsplacering. ­I mitt ansvarsområde ingick Vuollerim, en liten ort utanför Jokkmokk, där det finns ett nedlagt vattenkraftverk och inte så många yngre personer kvar i bygden. En stor del av befolkningen är pensionärer, och jag stötte på många geriatriska frågeställningar. Då märkte jag att jag tyckte väldigt mycket om att arbeta med äldre människor, samtidigt som jag kände att jag hade en kunskapslucka just inom geriatrik. 

Hur mycket geriatrik lärde du dig på den vanliga läkarutbildningen?

– I slutet av termin 11 undervisades vi i geriatrik under två–tre veckor. Det är ganska kort tid, tycker jag, med tanke på att många av de insatser jag gjorde tidigt i mitt jobb var just geriatriska. Merparten av patienterna är ju äldre. 

Vad ville du lära dig mer om?

– Farmakologi, till exempel, gick vi över huvud taget inte in på under utbildningen, trots att den kunskapen är mycket relevant inom geriatrik. Polyfarmaci bland äldre patienter är mycket vanligt. Och en person som är dement kan ju inte rapportera biverkningar på ett tillförlitligt sätt. Därför är det extra viktigt att kunna ge lämpliga läkemedel och undvika interaktion.

Ville du bli geriatriker när du började läsa till läkare?

– Från början var jag nog mest intresserad av hur kroppen fungerar – hälsa, friskvård och sådant. Jag såg inte mig själv riktigt som någon som jobbar med sjuka. Men geriatrik är ju i mångt och mycket förebyggande vård. Det jag gör nu ligger nog i linje med det jag ville göra från början: att försöka hålla människor friska. 

När känner du att du gör nytta?

– Jag gör ST i geriatrik, färdig om ungefär ett år. Jag randade på ett boende här i Umeå under förra året. Varje gång någon flyttade in på boendet hade vi en gedigen genomgång av förskrivna läkemedel och sjukdomar. Vi pratade med anhöriga och med patienten och gjorde just den sammanfattande bedömning som så ofta saknas. Och det hjälpte de här patienterna. Ofta kunde man sätta ut flera läkemedel eller lägga upp en plan för läke­medelsintaget på ett säkert sätt. Samtidigt fick man också lära känna personen som vi behandlade. Diskutera behov, önskemål, livsåskådning … Då kände jag verkligen att jag gjorde nytta.