Jing Helmersson, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin i Umeå, forskar om sambandet mellan klimatförändringar och förändrade villkor för sjukdommsprindning via aedesmyggan. 

Jing Helmersson, fysiker och doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medi­cin, Umeå universitet, föreläste nyligen om klimatförändringens eventuella inverkan på spridningen av sjukdomar.   

Vilket var budskapet i din föreläsning?

– Jag blev ombedd att konstruera en matematisk modell som visar hur klimatförändringar och miljöfaktorer i en nära framtid kan påverka vissa populationer av myggor som normalt lever i tropikerna. Framför allt Aedes aegypti, som kopplas till spridningen av exempelvis denguefeber och zika­virus. Enligt modellen finns en stark koppling mellan ett förändrat klimat och myggornas ökade förmåga att sprida sjukdomen i Europa.  

Hur kan man visa det?

– Man måste ta hänsyn till stora mängder väder- och klimatdata, som nederbördsmängder och temperaturförändringar genom åren, men också analysera data om myggornas livslängd och förflyttningar till följd av gradvisa förändringar i deras naturliga miljö. Och eftersom myggornas spridning betingas av människan tog jag också med variabler som livsstil och levnadsstandard hos befolkningen. 

Kommer myggorna till Europa? 

– Aedes aegypti, som är den främsta vektorn för spridning av bland annat denguefeber och zikavirus, är ju en tropisk mygga som vanligen inte förekommer i Europa. Men min modell visar att myggan redan finns i Europas södra regioner, till exempel i sydligaste Spanien, och kommer förmodligen att sprida sig till mellaneuropa i och med klimatförändringarna. Myggan skulle mycket­ väl kunna dyka upp även i Stockholm under extremt heta sommarmånader, för att sedan dö ut när vintern kommer. Och finns myggan här när någon tar in viruset från en resa, då finns förutsättning för en spridning, även om risken är väldigt liten. 

Vilka reaktioner har du fått på din forskning?

– De första artiklarna som jag publicerade om detta (2014) väckte en viss uppmärksamhet. Vid den tiden visste vi inte så mycket om myggans möjligheter att sprida sig utanför sin normala livsmiljö.

Vad visste du om myggor innan du började forska kring detta?

– Inte mycket, och inte mycket om denguefeber heller innan jag kom till Umeå. De senaste två åren har jag nu studerat myggorna mycket intensivt, läst allt jag kommit över för att lära mig så mycket som möjligt och bygga in kunskapen i min modell. 

Hur går du vidare i forskningen?

– Det är enkelt för virus för dessa sjukdomar att ta sig till oss. Om myggan finns här kan en spridning av sjukdom ske, framför allt för att myggorna lärt sig att livnära sig på människor. Klimatförändringarna kan hjälpa myggan att existera och utvecklas i vår miljö. Den frågan arbetar jag med just nu. 

Du arbetar och forskar i folk­hälsa och epidemiologi men är inte medicinsk doktor. 

– Som barn i Kina, där jag är född, ville jag bli läkare men utbildade mig i stället till fysiker. Blev doktor (PhD) i kvantfysik i USA, och undervisade i 14 år. Flyttade sedan till Sverige när jag gifte mig med en svensk man, och började studera igen. Hälsoområdet har alltid varit mitt stora intresse, så jag skaffade mig en masterexamen i folkhälsa. Jag ville lära mig om sjukdomars orsaker och utveckling och den prevention som är möjlig, inte bara om hur man behandlar en sjukdom som redan är ett faktum – för då kan det vara för sent. Och tänker man så ska man inte bli läkare utan studera folkhälsa, som kräver ett holistiskt tänkande. 

Namn: Jing Helmersson

Yrke: Fysiker, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet.

Ålder: 56 år.

Bor: I Ånge.

Familj: Make och tonårsbarn.

Aktuell: Föreläste vid konferensen »Jordens framtid i universum« om sin forskning kring kopplingen mellan klimatförändringarna och deras inverkan på spridningen av vissa virussjukdomar.