Allmänläkare i Sverige arbetar deltid i mycket högre utsträckning än andra läkargrupper. Någon heltäckande statistik finns inte, men Läkarförbundets senaste siffror visar att 46 procent, alltså nära hälften, av specialisterna i allmänmedicin arbetar deltid. Siffran gäller medlemmar i Läkarförbundet som arbetar inom den offentliga sektorn, men stickprovsundersökningar visar att även privata vårdcentraler har en hög andel deltidare.

Skillnaden är stor mot sjukhusspecialister i ortopedi, kirurgi och medicin, där enligt samma statistik endast 15 procent arbetar deltid.

Magdalena Elfwén blev intresserad av varför så många av hennes kollegor valt deltidsarbete. Hon är ST-läkare i allmänmedicin och arbetar 75 procent på Capio Vårdcentral Ringen i Stockholm. Eftersom hon har två barn i förskola behöver hon korta arbetsdagarna. Men det finns ett annat skäl, som kanske är ännu viktigare, till att hon jobbar deltid:

– Mitt jobb är mycket roligare när jag arbetar deltid, säger hon. När jag jobbade heltid blev jag mindre empatisk och lättare trött på patienterna. Alltför många patientmöten på en dag tar för mycket kraft. Man vill ju vara en bra doktor.

– När jag jobbar deltid reduceras antalet patienter per dag. Och då blir patienterna roligare! Ska jag välja ett enda argument för att arbeta deltid, så är det att det ger arbetsglädje.

Magdalena Elfwén började se sig omkring bland sina kollegor och fann att deltidsarbete snarare var regel än undantag. På hennes egen vårdcentral, Capio Ringen, finns till exempel ett tjugotal anställda läkare – men bara fem arbetar heltid.

Inom ramen för ST-utbildningen i Stockholm ska man göra ett vetenskapligt arbete, och hon beslöt sig för att skriva en rapport om varför allmänläkare deltidsarbetar. Hon valde att göra en kvalitativ studie, där hon djupintervjuade fyra erfarna allmänläkare om deras deltidsarbete. Metoden tillåter inte att man drar några kvantitativa slutsatser, men däremot kan studien väcka intressanta hypoteser och frågor.

Det visade sig att intervjupersonerna arbetar deltid av ungefär samma skäl som hon själv. De ser patientarbetet som roligt och stimulerande, men hela dagar med bara detta blir för tungt – i synnerhet kombinerat med ökade produktionskrav från arbetsgivaren. Någon tid för reflektion på arbetstid finns inte längre, och läkarna går ner till deltid för att behålla arbetsglädjen.

Det är relativt lätt för en allmänläkare att få jobba deltid, och lönen gör att det är ekonomiskt möjligt. Men kärnfrågan handlar om arbetsglädje, tror Magdalena Elfwén:

– Man kan se deltidsarbetet som att läkarna tar ansvar för sin egen situation. Ingen orkar ändra strukturen, men var och en ser om sitt eget hus. Det är också intressant att ingen av de intervjuade vill gå upp till heltid igen.

Det vill hon inte själv heller. I varje fall inte när arbetet är organiserat som i dag. Men det kunde se annorlunda ut, säger hon:

– Mottagningsarbete hela dagarna fungerar inte. Det behövs en struktur med mer luft i systemet, där det finns tid för reflektion, och för att kombinera mottagningen med till exempel fortbildning, forskning eller BVC.

– Det finns vårdcentraler som har en patientfri dag i veckan, där man till exempel kan sköta sin administration eller gå på kurser. Det kanske är ett sätt att göra det möjligt att arbeta heltid och ändå orka.