Regeringen har avsatt 360 miljoner för utveckling av vårdvalssystem under åren 2012-2014. Pengarna hoppas man bland annat ska bidra till ett frivilligt införande av vårdval inom specialistvården, efter att planerna på ett obligatorium skrotats.

Förra året kunde man få pengar även för att utveckla vårdvalet i primärvården, men i år är pengarna, 80 miljoner kronor, vikta för landsting som arbetar med nya vårdval. Totalt är det 13 landsting som har sökt medel för utveckling av vårdvalssystem eller för att medverka i nationell samverkan kring utveckling av vårdepisodersättningssystem.

Åtta landsting har alltså valt att stå helt utanför.

– Jag tror nog att politikerna hade hoppats på ett större intresse. Men samtidigt ska man ha respekt för svårigheterna, framförallt med att hitta bra ersättningssystem. Det var ju därför man inte valde att lagstifta om ett obligatoriskt vårdval, säger regeringens vårdvalssamordnare, Roger Molin.

Av de 13 landsting som sökt medel är det fyra som beslutat att införa nya vårdval inom specialistvården. Stockholm, som är det enda landsting som hittills infört vårdval på bred front, är också det landsting som planerar att införa flest nya: 8 st. Även Uppsala, Kronoberg och Skåne har fattat beslut om nya vårdval, medan Värmland, Halland och Jönköping utreder tänkbara områden.

Övriga landsting har antingen planer på nya vårdval inom andra områden, som till exempel psykoterapi och rehabilitering, eller så har de enbart sökt medel för att medverka i nationell samverkan kring vårdepisodersättning.

För Läkarförbundet, som ser ökade etableringsmöjligheter för specialistläkare som en hjärtefråga, är det svala intresset något av en besvikelse.

Kan man säga att specialistvårdvalet har gått i stå?

– Kan man säga att en process gått i stå när den på många håll inte ens har börjat, replikerar Heidi Stensmyren, förste vice ordförande i Läkarförbundet och ordförande i Läkarförbundets arbetsgrupp för vårdval i specialiserad vård.

Hon menar följden av att så få landsting inför utökat vårdval riskerar bli ökad ojämlikhet.

– Det blir invånarna i Stockholm som redan idag kan välja som får ett ännu större utbud, medan andra inte får den möjligheten.

Det som enligt Roger Molin gör att många landsting tvekar är svårigheten att hitta ersättningssystem som passar både privat och landstingsdriven vård, eftersom patientsammansättningen ofta ser olika ut. Ersättningssystemet måste ju gälla för alla vårdgivare.

– I flera landsting pågår ett arbete med att utveckla ett vårdepisodbaserat ersättningssystem, och får vi många med i det arbetet kommer det att på sikt underbygga utvecklingen.

Ett annat skäl till att landstingen, särskilt de mindre, kan känna en tvekan är att man befarar att vårdvalet kan leda till mycket administration för relativt små patientvolymer samt att man ser svårigheter att hitta utförare. Men Heidi Stensmyren vänder på resonemanget.

– Det kanske är just små landsting som har svårt att rekrytera läkare som skulle tjäna mest på att ge professionen möjlighet att etablera sig.

När det gäller läkares medverkan i utvecklingen av de olika vårdvalen ser det lite olika ut. Några landsting har specificerat att man kommer att involvera läkare i projektet, något Heidi Stensmyren menar är nödvändigt.

– Om man utvecklar nya system är det oerhört viktigt att man utgår från den kunskap som finns inom professionen, för att det ska bli bra för patienterna och för att ge legitimitet i kåren.

 Heidi Stensmyren tycker att man på Socialdepartementet måste fundera över om det kan behövas fler morötter för att utvecklingen ska ta fart. Hon vill dock inte säga rent ut att det måste till lagstiftning.

– Hade man börjat från början idag hade det nog varit läge för lagstiftning. Nu har man valt en annan linje och då får man följa den ett tag.

Roger Molin konstaterar att det återstår ett år av regeringens satsning och tror på ett ökat intresse nästa år.

– Då kommer det att finnas erfarenheter att dra ifrån utifrån det arbete som nu utförs.

Ett eventuellt obligatorium tror han däremot ligger långt fram i tiden.

– Jag har inte ens hört antydningar om att det skulle vara aktuellt inom den här mandatperioden.

 

Nya vårdval inom specialistvården
Landsting Planeras införas Utreds
Halland Hudsjukvård
Vuxenpsykiatri
Uppsala Primär höft- och knäledsprotes Öron-näsa-hals
Ögonsjukvård
Neurologi inom öppenvård
Hud
Stockholm Ryggkirurgi Allmänkirurgi
Ortopedi Internmedicin
Neurologi Obesitas
Urologi Endoskopi
Reumatologi Klinisk fysiologi
Barnmedicinsk verksamhet Radiologi
Klinisk neurofysiologi
Patienter med långvarig smärta
Värmland Vasektomi
Jönköping Urologi
Ögonsjukvård
Hudsjukvård
Öronsjukvård
Kronoberg Hudsjukvård
Skåne Hudsjukvård
Gynekologi (delar av)
Ögonsjukvård
Hjärtsviktsvård
Beroendevård (delar av).