I februari i år krävde Arbetsmiljöverket i ett föreläggande omedelbara åtgärder från SUS för att minska arbetsbelastningen på personalen vid akuten (se LT 7/2013). För att ge tyngd åt kravet förenades det med ett av de största viten hittills mot svensk sjukvård, 4,3 miljoner kronor.
Region Skåne överklagade föreläggandet. Bland annat ansåg man att kraven var oklara och i viss mån för stränga, eftersom det är omöjligt att helt undvika hög arbetsbelastning i en verksamhet som akutsjukvård som ibland drabbas av tillfälliga toppar. Man framhöll också att ett stort antal åtgärder vidtagits för att förbättra arbetsmiljön.
Förvaltningsrätten i Malmö ifrågasätter inte Arbetsmiljöverkets bedömning att det funnits och fortfarande finns arbetsmiljöproblem vid akuten i Lund. Kraven som ställs på sjukhuset är dock för luddiga – även om domstolen inte använder just det begreppet, utan talar på juristprosa om att »uttryck som märkbart och åtminstone lämnar ett alltför stort tolkningsutrymme« – och lever därmed inte upp till de rättssäkerhetskrav som ställs. Det gäller särskilt när det handlar om en verksamhet där tillfälliga arbetstoppar kan uppstå utan att arbetsgivaren kan påverka det. Domstolen upphäver därför föreläggandet.
Arbetsmiljöverket genomförde sin inspektion på akuten i Lund i december i fjol efter att flera fackliga organisationer slagit larm om den dåliga arbetsmiljön. Enligt facken är den huvudsakliga orsaken till problemen bristen på vårdplatser på sjukhuset att slussa patienter vidare till i kombination med anställningsstopp. Detta leder till en orimligt tung belastning på personalen på akuten och dessutom farligt långa väntetider för patienterna.
Även Socialstyrelsen har haft sina ögon på SUS till följd av anställningsstoppet. Nyligen riktade myndigheten kritik mot sjukhuset för att man inte inför beslutet vidtagit åtgärder för att säkra att patienter inte drabbas av vårdskador, trots att man identifierat ett flertal olika sådana scenarier kopplade till anställningsstoppet..
