– Stramagrupperna i landet har inget underlag att uttala sig om verksamheten, säger Mats Erntell, ordförande i Stramarådet.
Förra våren var det emellertid annat ljud i skällan: Minutklinikerna skulle kunna försvåra arbetet för ett ansvarsfullt användande av antibiotika, dundrade Stramanätverkets (en sammanslutning av landets lokala Stramagrupper) arbetsutskott i Dagens medicin den 26 april 2012.
Ungefär samtidigt besökte två representanter för Strama Stockholm verksamheten. Men det var inte artikeln som föranledde besöket, säger Annika Hahlin, apotekare på Strama Stockholm.
– Minutkliniker var då en helt ny typ av klinik i länet. Det var viktigt för oss att de skulle få samma informationsmaterial som vi skickar till de vårdgivare landstinget har avtal med. Vi var ute efter att få en dialog och presentera Strama. Sedan kom den här artikeln, säger hon.
Annika Hahlin upplevde att Minutklinikens ledning var engagerad i antibiotikafrågan.
– Men vi hade förstås ingen aning om hur mycket antibiotika de skulle komma att skriva. Vi ville se hur de arbetar med handläggning av infektionspatienter då ingen läkare finns på plats.
Annika Hahlin menar att utifrån den korta tid som Minutklinikerna då verkat i Sverige var det omöjligt att säga om antibiotikaförskrivningen skedde på ett evidensbaserat sätt eller inte. När Läkartidningen ringer säger hon att Strama Stockholm funderar på att göra en uppföljning.
– Vi följer upp antibiotikaförskrivningen hos alla vårdgivare som har avtal med landstinget. Minutkliniker är en ny företeelse i länet, men de har inget avtal med landstinget. Då vi inte vet hur många patienter de tar emot kan vi inte se andelen patienter som får antibiotika. Det gör det hela svårt.
Mats Erntell är också ordförande i Strama Halland. Han var inte heller med och skrev artikeln, men säger att det gick rykten om en ny medicinsk mottagningsform helt utanför vårdvalsystemet med väldigt stor tillgänglighet.
Mats Erntell säger att det som de lokala Stramaordförandena runt om i landet reagerade på var att den ansvariga läkaren inte direkt skulle se patienterna, utan att det skulle ske en konsultation från en sköterska, som såg patienten, med videolänk till läkaren.
– Det kändes inte seriöst. Därför bestämdes det att representanterna i Stramanätverkets arbetsutskott skulle ta upp frågan.
Men att möjligheten att skriva antibiotika på rätt sätt skulle minska för att läkaren inte ser patienten håller inte Ron Liebkind, läkare och vd för Minutkliniken, med om.
– Med vår tillgänglighet är det lätt att be patienten att återkomma om två till tre dagar, som man enligt Strama ska vänta vid vissa symtom.
Ron Liebkind säger också att den generellt mest krångliga diagnos som Minutkliniken handlägger, otit, görs säkrare genom att sköterskan fotograferar av trumhinnan och utför tympanometri vars resultat skickas till läkaren
– Genom att ha klara riktlinjer och följa dem kan du visa att en vårdmodell fungerar. I Sverige ska du följa Strama. Det betyder inte att alla vårdcentraler i Sverige gör det, men det rekommenderas, och vi gör det. Därför är det svårt att kritisera oss i den frågan, säger Ron Liebkind.
Mats Erntell poängterar att det primära är att diagnostik och förskrivning följer vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Vi är inte ute efter att antibiotika inte ska förskrivas, utan det ska förskrivas rationellt: på rätt indikationer, rätt tid och rätt dos.
Går inte det att göra inom det här konceptet?
– Jag vill inte uttala mig om det, för jag känner inte verksamheten.
Mats Erntell säger att man också diskuterade om det fanns anledning att höra med Socialstyrelsen om verksamheten borde inspekteras. Men så blev det inte.
Anders Alexandersson, jurist på Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd, uttalade sig emellertid också om Minutkliniken i tidningen Farmacifacket den 20 april 2012. Anders Alexandersson hänvisade till Socialstyrelsens föreskrifter om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1) där det i 3 kap 6 § står att »Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten.« Anders Alexandersson menade att läkaren inte rutinmässigt får sätta sig i ett sådant läge att vederbörande inte kan komma till patienten.
– Det måste vara en undantagssituation, säger Anders Alexandersson.
Dessutom var han fundersam över om den elektroniska överföringen av patientuppgifter verkligen kunde ske på ett säkert sätt.
Men om du tror att Minutkliniken inte följer författningarna, varför öppnar inte Socialstyrelsen ett ärende då?
– Jag vet inte, jag har försökt lämna över det till tillsynen, säger Anders Alexandersson.
Att Socialstyrelsen alltså inte initierat någon tillsyn av Minutkliniken skulle kunna tyda på att saken inte var så väldigt alarmerande. Det håller Anders Alexandersson med om, men lägger också till att det inte betyder att den inte kan bli det i framtiden.
Fler artiklar om sjukvård på apotek:
Det är alltid svårt att vara annorlunda – fast vi är också ganska vanliga
»Apotekens farmaceupter är en resurs som hälsovården inte ska förglömma«
Läkare kombinerar operasången med arbete på Minutkliniken
