I dag riskerar patienter med en beroendesjukdom att falla mellan stolarna, enligt Engel.
– De hamnar lite här och var. Inom psykiatrin, inom allmänvården, primärvården och så vidare.
Om området blir en läkarspecialitet tror han att det kommer leda till att beroendesjukdomar upptäcks snabbare och att patienterna får bättre hjälp.
I Norge har beroendemedicin redan blivit en specialitet och nu föreslås alltså samma förändring för Sveriges del. Enligt Socialstyrelsen skulle problemen i omhändertagandet av patienter minska om kompetensen på området höjs.
– Det finns ny läkemedelsbehandling, nya terapiformer och skräddarsydda behandlingar för beroendeproblematik, men denna kunskap når inte alltid ut så att patienterna får del av framstegen, säger Socialstyrelsens utredare Nela Söder i en kommentar till förslaget.
Hon konstaterar att beroendevården inte är jämlik i dag. I större städer som exempelvis Örebro och Linköping finns specialiserade beroendekliniker. Men så ser det inte ut överallt.
Beroendemedicin var inte med när Socialstyrelsen presenterade sin översyn av läkarnas specialitetsindelning 2012. Varför kommer detta först nu?
– Det kom upp som ett förslag i remissvaren som vi fick in då. Och i samband med Missbruksutredningen tyckte regeringen att det borde ses över igen, säger Nela Söder.
Om läkarspecialiteten ska vara en grenspecialitet till psykiatrin eller en tilläggsspecialitet inom medicin har Socialstyrelsen däremot ännu inte bestämt.
– Vi kommer att fortsätta utreda det.
Under sommaren 2014 ska förslaget ut på remiss. Beslutet, som fattas av Socialstyrelsen, är planerat till november 2014. Året därpå ska de nya föreskrifterna börja gälla.
Så många missbrukar
Enligt Missbruksutredningen är 330 000 personer i Sverige beroende av alkohol, 77 000 av riskabelt narkotikamissbruk och 29 500 av tungt missbruk. En stor del av dem lider även av psykiska sjukdomar och drabbas av kroppsliga sjukdomar på grund av sitt missbruk, vilket gör att de ofta vårdas inom många olika verksamheter.
