FN:s klimatpanel IPCC har i sin senaste rapport ännu säkrare vetenskapligt underlag än tidigare. Det är »extremt sannolikt« (95–100 procent) att människan är den dominerande orsaken till den uppvärmning och övriga förändringar i klimatsystemet som observerats sedan 1950-talet. Det handlar om temperaturhöjning såväl i haven som i atmosfären, höjd koncentration av växthusgaser, stigande havsnivåer och smältande glaciärer.

Det konstaterar FN:s klimatpanel i sin femte rapports första del, det vetenskapliga underlaget, som presenterades i form av en mer lättillgänglig sammanfattning för beslutsfattare i Stockholm den 27 september.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon framträdde på videolänk vid presskonferensen och sa att rapporten blir ett viktigt dokument inför klimatförhandlingarna 2015 då målet är ett bindande globalt klimatavtal.

– The heat is on, now we must act, sa han.

Kort ur rapporten:

Vart och ett av de tre senaste årtiondena har varit de varmaste sedan 1850. Sannolikt är de senaste 30 åren också den varmaste 30-årsperioden på 1 400 år på norra halvklotet. Koncentrationen av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas i atmosfären är de högsta på 800 000 år. Koldioxidhalten i atmosfären har stigit med 40 procent sedan industrialismens början.

För att bromsa den fortsatta klimatförändringen krävs en kraftig och ihållande minskning av utsläpp av växthusgaser, enligt rapporten, som presenterar fyra olika framtidsscenarier baserade på olika stora utsläpp av växthusgaser. Det handlar om en temperaturhöjning med i värsta fall upp till 4,8 grader vid nästa sekelskifte.

Rapporten har författats av flera hundra forskare och experter och är baserad på 9 200 vetenskapliga artiklar som granskats av över 1 000 referenter. Tre fjärdedelar av artiklarna har publicerats efter 2007 då den förra rapporten kom. 

Läkarförbundets ordförande Marie Wedin:

– Det är hög tid även för Läkarförbundet att agera på ett mer konkret sätt, att komma från ord till handling, till exempel att fundera på vad klimatförändringarna konkret kan leda till ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Och det är dags att föra upp klimatfrågan på CPME:s (den europeiska läkarorganisationen, red anm) bord igen. Frågan ska också diskuteras på medicnska riksstämman.

»Klimatkris! Behöver doktorn bry sig?« är rubriken på symposiet som arrangeras av Läkare för miljön och hålls på riksstämman den 6 december.

Ingrid Eckerman, Läkare för miljön:

– Vi tycker att läkarorganisationerna, både nationellt och internationellt, har varit väldigt tama i de här frågorna. Man tog fram ett dokument i WMA 2009, men vad har hänt sedan? Det har legat i en låda.

Enligt Ingrid Eckerman engagerar sig inte läkarkåren i vilka effekter som framtida hot kan väntas ha på hälsan och hälso- och sjukvården. Läkarkåren koncentrerar sig på individens hälsa men har abdikerat från folkhälsoansvaret, menar hon.

– Vi har missat chansen att påverka. Åtgärderna som behövs för att minska utsläpp och mildra effekterna blir allt mer drastiska och kostsamma.

– Klimatförändringarna kan leda till att sjukvården även i Sverige inte fungerar, till exempel vid översvämningar, strömavbrott och transportproblem. Vi har också klimatrelaterade sjukdomar och sjukdomar sekundära till katastrofer. Därtill kommer hotad energitillgång i samband med att oljan blir dyrare. Sjukvårdens infrastruktur är beroende av riklig tillgång till billig transportenergi. Kan vi fortsätta med dagens sjukvård? Hur ser läkarkåren på detta?

Läs tidigare artiklar:
Klimatförändring och hälsa – samlingssida!