Mötet på Läkaresällskapet i Stockholm, som hölls den 15 oktober, hade sammankallats med anledning av Läkaruppropet. Uppropet kritiserar systemfel i dagens svenska sjukvård, och efterlyser en mänskligare vård baserad på professionella principer.

Initiativtagare till Läkaruppropet var två unga läkare, Lollo Makdessi och Märit Halmin, och de var bland annat inspirerade av DN-journalisten Maciej Zarembas artikelserie »Patientens pris« från i våras. När de i juni lade ut uppropet på internet fick det omedelbart starkt gensvar: under det första dygnet kom det in över 2 000 namnunderskrifter.

I dag har det kommit in över 9 000 underskrifter. Listan har varit stängd ett tag, men nu har den öppnats igen eftersom många läkare hört av sig och vill skriva under. Det berättade Lollo Makdessi vid mötet:

– Det finns ett väldigt missnöje i läkarkåren. Nu vill vi gå vidare och diskutera framtiden. Vi har inte någon färdig lösning, utan ser det här mötet som starten på en diskussion om nya modeller.

Vad är det då för fel på dagens styrsystem? Maciej Zaremba pekar i sina artiklar ut NPM, New Public Management, som roten till det onda. Men verkligheten är mer komplicerad, framhöll Soki Choi, som forskar vid Karolinska institutet och är både civilekonom och medicine doktor:

– Nu tror man sig ha hittat ett namn på alla systemfel, och det är NPM. Men så enkelt är det inte. NPM är 30 år gammalt, och experter i hela världen är överens om att det är ett misslyckande. Frågan i dag är vad som ska bli nästa system.

Hon beskrev tre olika paradigm som i tur och ordning dominerat sjukvården sedan andra världskrigets slut: först den medicinska professionalismen, när professionen styrde, sedan en period med stor offentlig sektor och statlig styrning, och sedan, från 1980 ungefär, den period vi fortfarande lever i, där man efterliknar marknadslösningar.

Men i själva verket samexisterar element från alla de här tre paradigmerna, och olika styrprinciper tävlar med varandra. Resultatet är förvirring i professionen, sade hon – och stora möjligheter för managementkonsulter att tjäna pengar.

Soki Choi uppmanade läkarkåren att gå in och påverka:

– In med evidensbaserat management, och samarbeta med systemexperter. Var själva med och forma nästa paradigm.

Hur ska då nästa system se ut? Några föreläsare redogjorde för modeller som är på uppgång just nu. Sofia Ernestam från Karolinska institutet talade om värdebaserad sjukvård, och professor Karl Swedberg från Göteborgs universitet beskrev personcentrerad vård – där utgångspunkten är att se patienten som en person, inte som en samling organ.

I den avslutande publikdebatten uttryckte några av talarna besvikelse över att någon färdig modell för framtiden inte hade utkristalliserat sig. Men det hade varit att vänta sig för mycket, förklarade Hans Rutberg, professor i patientsäkerhet vid Linköpings universitet:

– Hur kan ni tro att man skulle kunna få fram ett färdigt program på några månader?

Debatten om framtidens styrsystem kommer att fortsätta, bland annat vid två symposier på Medicinska riksstämman, och vid ett möte i Stockholm 1 februari med företrädare för alla yrkesgrupper inom sjukvården.

Något möte med socialminister Göran Hägglund blir det däremot inte i nuläget. Initiativtagarna till Läkaruppropet skrev och ville träffa honom för att överlämna uppropet och underskrifterna. De fick svar från en medarbetare till Hägglund att denne inte hade möjlighet att ta emot dem.