Smittskyddsinstiutet (SMI) konstaterar att förbrukningen minskar i alla län för första gången sedan mätningarna infördes 2010. I Uppsala och Jönköpings län har den gått ner 12 procent under 2012/2013 jämfört med föregående mätperiod. I Västra Götalandsregionen har förbrukningen minskat med 11 procent, i Stockholm 10 procent och i Västerbotten och Norrbotten 9 procent. Det är framför allt förskrivningen av antibiotika mot luftvägsinfektioner till barn (0–6 år) och ungdomar (7–19 år) som blivit mer sparsam. Detta innebär, som Läkartidningen tidigare har skrivit, att samtliga landsting har nått patientsäkerhetssatsningens antibiotikamål. Därmed får landstingen del av de statliga stimulansmedlen (totalt 100 miljoner kronor).
Enligt Gunilla Skoog, apotekare på SMI, kan patientsäkerhetssatsningen vara en bidragande orsak till förändringen. Tack vare den har de lokala Strama-grupperna fått ett tydligt uppdrag och finansiering. Andra orsaker till minskningen kan vara att allmänheten blivit mer medveten om farorna med alltför frikostig antibiotikaanvändning. Det epidemiologiska läget kan också ha spelat in.
I Region Skåne skrevs det ut mest antibiotika under mätperioden oktober 2012 till september 2013; 382 recept per år och tusen invånare. Tätt därefter dem kom Stockholm och Västra Götaland. I Västerbotten förbrukar befolkningen däremot minst antibiotika, 272 recept per år och tusen invånare – en skillnad, som enligt SMI inte går att förklara med att befolkningen i Skåne eller Stockholm skulle ha en högre sjuklighet än invånarna i Västerbotten. En orsak kan vara att det är enklare att söka vård i storstäder än på gå glesbygden.
– Det har sett ut så här länge. Vi har inga belägg för att storstadsbefolkningen skulle vara sjukare, säger Gunilla Skoog.
I hela landet ligger genomsnittet på 350 recept per år och tusen invånare, vilket är en minskning med nära 9 procent jämfört med mätperioden 2011/2012. Patientsäkerhetssatsningens mål är 250 recept per år och 1 000 invånare.
– Det är svårt att sätta upp en exakt siffra. Men vi tror att det fortfarande är en onödig antibiotikaanvändning. Vissa län kan koppla sin antibiotikanavändning till diagnos och då ser vi till exempel att det fortfarande ges antibiotika vid luftrörskatarr, vilket i regel inte är i enlighet med nationella behandlingsrekommendationer, säger Gunilla Skoog.
Hon påpekar samtidigt att det är viktigt att vara vaksam så att antibiotikaanvändningen inte blir för låg.
– Någonstans går gränsen för att man behandlar för lite. Därför måste vi hela tiden följa upp detta och vara vaksamma om det blir en ökad andel komplikationer bland befolkningen.
