– Det finns många förslag i utredningen som är intressanta, och vi behöver säkert genomföra en del förändringar av läkarutbildningen, Men vi har beslutat att göra en del kompletterande utredningar, framförallt av de ekonomiska konsekvenserna, säger Peter Honeth till Läkartidningen.
Det man framför allt vill veta mer om är hur en sexårig läkarutbildning och en avskaffad AT kommer att påverka huvudmännens ekonomi.
– En längre utbildning betyder i sig ökade kostnader för staten, men det får också konsekvenser för huvudmännen. Det sägs i utredningen att vården kommer att kunna göra vissa besparingar, men det är inte närmare utrett hur och om det motsvarar de ökade kostnaderna för staten.
Enligt Peter Honeth har man inte ännu bestämt om dessa kompletterande analyser ska göras internt eller om man kommer att ge uppdraget till en ny utredare. Man har inte heller satt något datum för när det ska vara klart.
– Det får ta den tid det behöver, säger Peter Honeth, som betonar behovet av en grundlig genomgång.
– Att utredningen inte nådde fram där beror på att frågan är komplicerad.
Drar ni och Finansdepartementet åt olika håll?
– Finansdepartementet har ju till uppgift att vara särskilt uppmärksamma på ekonomiska konsekvenser, men det gäller för alla utredningar att man måste redovisa ekonomiska konsekvenser för staten och för samhället i övrigt.
Efter att utredningen tillsattes har EU beslutat om ett nytt yrkeskvalifikationsdirektiv, där minimilängden för läkarutbildningen sänkts till fem år, vilket gör att den svenska utbildningen nu klarar EU-kraven. Men EU:s tidigare kritik mot den svenska utbildningen var bara ett av flera skäl till att utredningen tillsattes, påpekar Peter Honeth.
– Vi har inte sett över läkarutbildningen på lång tid, och under den tiden har det skett mycket förändringar i andra länder.
Läs även:
Förvåning och besvikelse över utebliven remiss
