På onsdagsmorgonen överlämnade utredaren Margareta Åberg »Utredningen om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finaniserad verksamhet« (SOU 2013:79) till justitieminister Beatrice Ask (M). I utredningen föreslås en ny lag för att stärka meddelarskyddet för dem som arbetar inom vård, skola och omsorg. Lagen ska utformas med det grundlagsreglerade meddelarskyddet som förebild och föreslås träda i kraft 1 juli 2015.
I dag kan en privatanställds arbetsgivare i efterhand ta reda på vem som har lämnat ut information till massmedier och utsätta personen för repressalier, något som offentliganställda är skyddade mot. Den nya lagen innebär att även anställda på skattefinansierade privata företag inom vård, skola och omsorg har rätt att vara anonyma. Arbetsgivaren får varken göra efterforskningar med syfte att ta reda på varifrån uppgifterna kommer eller straffa en visselblåsare.  
– Vi har drivit den här frågan länge. Vi tycker det är rimligt att så länge det är offentligt finansierat så ska man ha möjlighet att ha meddelarskydd om man talar om att skattebetalarnas pengar används på fel sätt, säger Läkarförbundets ordförande Marie Wedin.

Bakgrunden är att allt fler verksamheter som tidigare bedrivits i offentlig regi numer drivs i privat regi och att man nu vill öka insynen i dem.
– Utvecklingen har lett till att fler verksamheter än tidigare har hamnat utanför meddelarskyddet, säger Margareta Åberg.
I förslaget står det att alla i kärnverksamheten, oavsett anställningsform, ska omfattas av lagen – även inhyrd personal. Personer i företagsledande ställning undantas dock från skyddet. Vad som räknas som kärnverksamhet är däremot något oklart. Enligt Margareta Åberg är det delvis en organisatorisk fråga.
– Om du är ute på en avdelning på ett sjukhus eller en läkarmottagning omfattas du av lagen, men om du sitter i löneadministrationen är du däremot inte i kärnverksamheten. Personal med rent administrativa uppgifter ingår inte i kärnverksamheten. Och en inhyrd elektriker som lagar en kontakt på en läkarmottagning omfattas inte av skyddet, men om du tar in en hyrläkare så omfattas läkaren av det.

Den som bryter mot meddelarskyddet kan straffas med böter och/eller upp till ett års fängelse. Utredningen föreslår däremot inga regler om tillsyn. När det gäller offentligt anställda är det Justitiekanslern (JK) som ansvarar för att reglerna efterlevs.
– Det finns helt enkelt inget naturligt organ som kan utöva tillsyn. Däremot tror jag att Justitiekanslerns praxis kommer att bilda skola för vad de här företagen får eller inte får göra, säger Margareta Åberg.
Ett problem som tagits upp med att införa meddelarskydd har varit risken att företagshemligheter ska läcka ut. Ett annat är lojalitetsplikten. En privatanställd förväntas vara lojal och inte agera på ett sätt som kan skada arbetsgivaren. Enligt Margareta Åberg har utredningen därför valt att avgränsa lagförslaget till att enbart omfatta företag inom vård, skola och omsorg. Dels för att man anser att det är där som behovet av stärkt meddelarskydd är störst, dels för att risken för negativa följdverkningar bedöms vara ganska begränsad inom dessa verksamheter. Hon påpekar att det redan i dag finns privata företag som på frivillig väg har infört meddelarskydd.

All typ av information kan i princip lämnas ut med stöd av lagen, enligt utredningen. Man får inte lämna ut handlingar, utan får endast muntligen berätta om informationen – detsamma gäller för offentligt anställda. Den lagstadgade tystnadsplikten bryter dock meddelarskyddet.
– Vårdpersonal får till exempel inte sprida vidare hälso- och sjukvårdsuppgifter som är inskrivna i en journal, säger Margareta Åberg.
Frågan om meddelarskydd för anställda inom privata välfärdsföretag har varit uppe ett flertal gånger under 2000-talet. Beatrice Ask har tidigare varit negativ: »Jag avser alltså inte att vidta några generella åtgärder för att förstärka privatanställdas meddelarskydd«, svarade hon exempelvis år 2007 på en skriftlig fråga från riksdagsledamoten Margareta Persson (S). Men nu har Ask ändrat inställning:
– Det är viktigt att få en bra öppenhet när det gäller de här verksamheterna, som i allt högre utsträckning ligger i privat regi, men som drivs med skattemedel, säger hon till TT.