Inför 2014 beslutade Utbildningsdepartementet att 30 procent av ledamöterna i landets etikprövningsnämnder skulle bytas ut. Men beslutet om vilka som skulle sitta i nämnderna kom inte förrän i slutet av december. Då stod det även klart att flera vetenskapliga sekreterare – som nämnderna utser bland ledamöterna – inte fått förlängt förordnande. I Stockholm innebar det bland annat att tre av fem vetenskapliga sekreterare plötsligt saknades. Där, liksom i Uppsala, har årets två första sammanträden ställts in. På varje sammanträde behandlas 20–25 ansökningar. Det innebär att nästan hundra medicinska studier får vänta längre än planerat på tillstånd.

– Det drabbar förstås de sökande forskarna som måste vänta längre på beslut, säger Helena Hallgren Lönn, kanslichef för nämnden i Stockholm.

– Det är kanske inte fel att byta ut ledamöter för att få en bättre sammansättning, men man lamslår myndigheten när vi inte får någon tid att planera.

Majoriteten av nämnderna tycker att Utbildningsdepartementet gjort en alltför dramatisk utrensning och är besvikna över det sena beskedet.

– Det har varit för mycket förändringar på en gång, säger Anna Fredriksson, administrativ sekreterare i Göteborg.

I Göteborg saknas ersättare för de vetenskapliga sekreterarna i medicingrupperna.

– De ordinarie får ta allt och kommer nog få dra ett tungt lass under hela det första halvåret, säger Anna Fredriksson.

 Hur tycker du att det här har skötts av Utbildningsdepartementet?

– Dåligt. Oförskämt. Vissa ledamöter har fått gå och andra har blivit inbjudna med armbågen och bara fått ett års förordnande. Annars är det alltid på tre år.

I Linköping har nämnden sitt första sammanträde i slutet av januari. Det kommer att gå av stapeln som planerat. Men Anna Alexandersson, administrativ sekreterare, varnar för andra konsekvenser.

– Det finns risk för att det blir ett kunskapstapp när så många nya ledamöter ska in på en gång.

I Umeå fick personalen hoppa in och arbeta på sin julledighet för att hinna få i väg kallelser och ärenden till ledamöterna. Tack vare det behöver de inte ställa in några sammanträden.

Enligt Katarina Bjelke, departementsråd på Utbildningsdepartementet, är syftet att förnya och föryngra nämnderna. Många ledamöter har suttit på sina poster länge – vissa uppemot tio år.

– Vi vill få in fler i verksamheten för att sprida kunskapen om etikprövning.

Hon tycker inte att något fel gjorts rent formellt, men har viss förståelse för de upprörda känslorna i etikprövningsnämnderna.

– Det jag kan tycka är beklagligt så här i efterhand är att vi inte hunnit ringa runt till samtliga ledamöter och förhandsinformera dem. Men förordnanden går ut, det här är absolut inget personligt.