– Vi använder våra mest kompetenta läkare till att göra jobb som de är helt överkvalificerade för. Onödig administration, frustration över dåligt fungerande IT-system, ja till och med att tömma papperskorgar. Vi slösar med kompetens. Jag vill att alla medarbetare ska arbeta med det man egentligen är utbildad för och använda sin kompetens på ett optimalt sätt, säger Ann-Marie Wennberg Larkö. Hon är områdeschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset, överläkare i dermato-venereologi och sitter med i styrgruppen för »Framtidens avdelning« som öppnar i maj på Östra sjukhuset i Göteborg.
Avdelningen ska bli ett slags experimentverkstad med syfte att spåra de onödiga tidstjuvarna i vården för att frigöra mer tid till patientbesök. Projektet drivs som ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset, som Östra sjukhuset tillhör. Tanken är att utforma ett mer effektivt och patientsäkert arbetssätt. Ann-Marie Wennberg Larkö hoppas att avdelningen blir en vändpunkt.
– Vi vill utarbeta en ny struktur som stimulerar till arbetsglädje och på sikt också är mer kostnadseffektiv. Det vi gör här ska kunna appliceras på andra avdelningar.
Avdelningen blir en del av Östra sjukhusets kirurgklinik, med plats för 14 patienter.
– Egentligen skulle den ha kunnat hamna på vilken klinik som helst. Men det fanns ett starkt intresse inom kirurgin, säger sjuksköterskan Yvonne Berger som leder projektet.
Hur skiljer sig »Framtidens avdelning« från en vanlig avdelning?
– Uppdraget som vi fått handlar inte om att producera utan att utarbeta nya arbetsmetoder. Ur det skapas förutsättningar för att vara innovativ, testa och utvärdera. På vanliga avdelningar finns inte det utrymmet. Vi kommer främst att fokusera på att hitta tidstjuvarna. Vad är det som inte nödvändigtvis måste göras här och nu eller av mig?
Flera riktlinjer har satts upp: Inget dubbelarbete får utföras (exempelvis dokumentation), och varje arbetsuppgift ska utföras av den som har den mest lämpliga kompetensen. Personalens arbetstider ska utgå från när de är till störst nytta för patienterna, inga traditioner eller konventioner ska få styra sättet att arbeta på, och varje förändring som görs ska vara mer resurseffektiv än det existerande arbetssättet och får inte leda till sämre arbetsmiljö.
Trots sitt namn kommer »Framtidens avdelning« inte bara att blicka framåt, utan även bakåt. För en del saker fungerade bättre förr, konstaterar Ann-Marie Wennberg Larkö.
– Ibland har man slängt ut barnet med badvattnet. I dag ska få personer göra allting. Många viktiga medarbetare har minskat i antal, till exempel de medicinska sekreterarna.
Hon tror på ökat teamarbete, vill att erfarna läkare i högre grad ska stötta yngre och mer oerfarna kollegor och att sjuksköterskornas möjligheter att göra karriär förbättras.
En annan viktig uppgift för avdelningen blir att hitta smartare lösningar för administration och IT. Nya lösningar kommer att testas i nära samarbete med IT-direktören i Västra Götalandsregionen. Ett exempel är att läkaren som går rond kan förses med en bärbar elektronisk platta där patienternas journal enkelt kan uppdateras, i stället för att som i dag behöva föra in uppgifterna på en stationär dator. Ett annat mål är att öka patienternas insyn. Ann-Marie Wennberg Larkö är positiv till öppna patientjournaler.
– Personligen tror jag att det är framtiden. Det är viktigt att se patienten som en jämbördig partner och det är alltid bra med ett par extra ögon som kan upptäcka om något blivit fel.
Just nu pågår en uppfräschning av några lokaler på Östra sjukhuset som stått tomma i fem år. Från maj ska de rymma »Framtidens avdelning«. Satsningen sker utöver den ordinarie verksamheten och efter årsskiftet startar rekryteringsarbetet. En av tjänsterna ska gå till en klinisk farmaceut.
– Vi tror att en apotekare kan stödja både sjuksköterskor och läkare genom att ha ordning på floran av synonyma läkemedel i läkemedelsförrådet, hålla koll på vad som finns upphandlat i regionen och göra läkemedelsgenomgångar bland vissa patientgrupper, säger Yvonne Berger.
Undersköterskor, sjuksköterskor och medicinska sekreterare ska också anställas. Om det blir någon extern rekrytering av läkare är däremot inte klart ännu.
– Vi ska först höra om de som redan arbetar på sjukhuset är intresserade.
Hur länge kommer projektet att pågå?
– Tiden är inte uttalad. Men vi är överens om att det inte är en quick-fix. Det behövs i vart fall två–tre år för att få en chans att utvärdera, säger Yvonne Berger.
Från fackligt håll hörs en försiktig optimism. Michael Breimer, professor och överläkare i kirurgi som sitter i Göteborgs läkarförenings styrelse, tror att det är nödvändigt att starta något nytt för att göra större förändringar möjliga. Men om det ska lyckas krävs engagerade läkare som får tid att satsa på utvecklingsarbetet, enligt Breimer. Han ser helst att det blir en erfaren läkare och en yngre specialist som befinner sig i början av karriären.
–Det är ett uppdrag som ställer höga krav på medicinsk kompetens och erfarenhet, men även ledarskapserfarenhet och en diplomatisk personlighet som kan jämka samman olika synpunkter. Den läkare som engagerar sig i detta har stor möjlighet att profilera sig kompetensmässigt.
