2012 kom Socialstyrelsen med en promemoria om vad som gäller för legitimerad personal vid frivilliga insatser (LT nr 26/2012 och LT nr 23–24/2013). Enligt myndighetens tolkning av lagen ska de räknas som yrkesutövande även vid ideellt arbete. Föreningarna som läkarna arbetar för har ett vårdgivaran­svar och måste se till att journaler förs, att tillsyn bedrivs – ja, i princip uppfylla samma villkor som ett sjukhus eller en vårdcentral.

Anna Elmerfeldt Wallinder, specialist i allmänmedicin, har varit engagerad i scouterna sedan barnsben och ledningsansvarig läkare på stora scoutläger som världsscoutjamboreen 2011. Hon ser en risk att föreningar tvingas avråda legitimerad vårdpersonal från att hjälpa till om inget görs.

– Föreskrifterna är egentligen ganska tydliga. Det ska finnas ett tydligt vårdgivar­ansvar och man är alltid skyldig att skriva journal för allt man gör, säger hon och fortsätter:

– Men tittar man på vad det innebär är det helt absurt. Står jag som förälder och tittar på en fotbollsträning eller hänger med mina scouter ut på hajk så kan jag inte sätta på ett plåster eller bedöma en stukad fot. Men om grannen, som inte har medicinsk utbildning, gör det så går det bra.

Hur borde det fungera?

– Jag tycker att man borde ha någon form av förenklat vårdgivaransvar. Man borde definiera vad första hjälpen egentligen innebär – för den få vi alltid ge – och utvidga begreppet. Är man ute på en hajk och något händer kan det räknas in, tycker jag. Man kan till exempel dra gränsen vid att ge läkemedel.

Enligt Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, har Socialstyrelsens promemoria skapat en tveksamhet till frivilligarbete. 

– Om du är legitimerad läkare och tar hand om någon som skadats i sin idrottsutövning eller på ett scoutläger så riskerar du att få en sanktion emot dig om inte kraven på vårdgivare är uppfyllda. Det är en otrygghet som inte är bra.

Han tycker att Socialstyrelsens tolkning är för strikt.

– Vi tycker inte att man kan jämställa den här typen av situationer med ordinarie sjukvård. Det här är en form av första hjälpen-insatser, som visserligen sker med viss beredskap. Därför bör man inte ha samma krav varken på vårdgivaren eller på vårdgivarens skyldigheter.

Nyligen träffade Thomas Flodin representanter från Socialdepartementet och Socialstyrelsen tillsammans med Vårdförbundet, Röda Korset, Scouterna och Riksidrottsförbundet. Han beskriver mötet som en besvikelse.

– Vi hade förhoppningar om att få någon form av mer aktiv respons på våra synpunkter.

På Socialdepartementet håller man med om att legitimerade yrkesutövare ska kunna arbeta ideellt.

– Det är fantastiskt viktigt att man vill bidra till ungdomsrörelser och olika idrottssatsningar på sin fritid, säger kansliråd Petra Zetterberg Ferngren.

Men hon ser bara en lösning för att möjliggöra det: att ändra lagen.

 – Socialstyrelsen har slagit fast hur rättsläget bör tolkas och det är det vi har att utgå ifrån. Inom ramen för befintlig lagstiftning kan man inte göra så mycket.

Just nu skissar departementet på ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda vilka lagändringar som behövs. Uppdraget ska överlämnas senare i vinter. Men det lär dröja minst ett år – troligen två år – innan lagändringarna är i hamn. 

– Vi arbetar aktivt med frågan men det är naturligtvis något som tar lite tid. Vi kan inte strunta i vad lagen säger eller hafsa iväg en lagändring utan att den är hållbar och korrekt, säger Petra Zetterberg Ferngren.

Hur ska legitimerad personal som vill arbeta ideellt göra till dess?

– Det kan inte Socialdepartementet säga. Man får agera som man själv tycker är lämpligast utifrån den promemoria som Socialstyrelsen har tagit fram.