Personcentrerad vård förkortade tiden på sjukhus

Gerd Carlsson är 79 år och det är inte förs­ta gången hon är inlagd på Sahlgrens­ka universitetssjukhuset/Östra i Göteborg. Den här gången kom hon in via akuten för att lungorna inte fungerade, men nu har hon repat sig någorlunda och det är snart dags för utskrivning.

De senaste tio dagarna har hon legat på en vårdavdelning som är lite ovanlig.

– Jag har en hel del erfarenhet av Östra sjukhuset, berättar Gerd Carlsson. Det är femte gången jag ligger inne, och jag har varit runt på många olika avdelningar. Jag kan nog säga att av alla avdelningar jag varit på, så tycker jag att denna är den absolut bästa.

Varför det?

– Jag tycker hela personalen är så deltagande. De rådgör med mig – även läkarna gör det.

– Samma dag jag kom in hit kom det en läkare, som satte sig bredvid sängen och pratade med mig ganska länge. Sedan kom det en sjuksköters­ka, och samtalen med sköterskan har upprepats flera gånger under min tid här.

En annan sak som Gerd Carlsson uppskattar är »Min vårddagbok«, ett litet häfte där hon kan skriva upp till exempel minnesanteckningar eller frågor till ronden. Hon har bland annat skrivit upp namnen på de nya mediciner hon har fått, så att hon kan lära sig mer om dem.

Avdelningen som Gerd Carlsson ligger på är en av de två referensavdelningar för personcentrerad vård som finns på Östra sjukhuset. Avdelningarna samarbetar med GPCC, Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, och är bland annat ett sätt att testa idéerna i reguljär sjukhuspraktik.

Ansvarig läkare för den ena av referensavdelningarna är docent Jerzy Kaczynski. När han först fick frågan om att delta var han skeptisk, berättar han:

– Jag tyckte det lät flummigt. Som de flesta läkare är jag trött på alla management­idéer som poppar upp med jämna mellanrum – ofta påhittade av någon som aldrig satt sin fot på ett sjukhusgolv.

Men när han satt sig in i frågan upptäckte han en stor skillnad. Här fanns stöd i vetenskapliga studier:

– Det är vetenskapligt visat att personcentrerad vård fungerar, att den ger kortare vårdtider och nöjdare patienter. Då blev det plötsligt intressant.

Det som övertygade Jerzy Kaczynski var i första hand två studier, båda gjorda av forskare knutna till GPCC. Den ena handlar om patienter med kronisk hjärtsvikt, vilkas tillstånd nyligen försämrats. För dem som konsekvent fick personcentrerad vård kortades vårdtiden på sjukhus med en tredjedel – utan att försämra vårdresultat eller livskvalitet.

Den andra studien handlar om äldre patienter med höftledsfraktur. Ett personcentrerat arbete på vårdavdelningen ledde här till att antalet vårddagar minskade med 50 procent jämfört med den traditionella vården, och att vårdkostnaderna minskade med 40 procent. Dessutom nådde man en signifikant minskning av trycksår och en signifikant förbättrad smärtlindring jämfört med kontrollgruppen.

När Jerzy Kaczynski bestämt sig för att vara med, fick han och ett antal medarbetare på avdelningen gå en kurs. Därefter fick var och en som gått kursen i uppdrag att bjuda två andra arbetskamrater på avdelningen på lunch, för att sprida och diskutera resultaten.

– Det var ett enormt bra grepp, säger han. Alla kände sig delaktiga, och det bubblade av idéer.

Utifrån detta bestämde man sig för en liten uppsättning rutiner som alltid ska följas. En grundsten i all personcentrerad vård är ett ordentligt samtal med patienten redan vid inläggningen; på referensavdelningen förs det samtalet med en sjuksköterska och brukar vara mellan en halvtimme och en timme.

På avdelningen har man fastslagit tre frågor som alltid ska ställas under detta samtal: »Varför söker du?«, »Hur påverkar detta ditt liv?« och »Vad har du för önskemål om vårdtiden?«. Tillsammans med läkarsamtalet ligger det till grund för ett gemensamt teambeslut vid nästa rond. Där finns också ett preliminärt utskrivningsdatum som är förankrat hos patienten. Beslutet skrivs ner i journalen, kortfattat och på begriplig svenska, och patienten får en utskrift av det.

På Jerzy Kaczynskis avdelning införde man de nya rutinerna våren 2012. Och det har gett resultat. År 2013 har den genomsnittliga vårdtiden minskat med cirka 25 procent jämfört med 2011, medan vårdtiderna vid de andra avdelningarna på medicinkliniken ligger kvar på samma nivå som tidigare.

Han framhåller också att den nationella patientenkäten 2012 visar att patienterna på referensavdelningen var mer nöjda då än 2010, trots att vårdtiderna blivit kortare.

Att korta vårdtiderna har många fördelar, inte minst för patienterna som slipper vistas längre än nödvändigt i sjukhusmiljön, med ökad risk för bland annat fallolyckor och smitta med resistenta bakterier. Men det har en stor nackdel, säger Jerzy Kaczynski:

– Vi har fått mer att göra när patientomsättningen ökat. Varje ny patient innebär ju mycket jobb. Det börjar bli ohållbart. Vi borde ha lite mer personal.

Önskemål om modernare IT-lösningar, som skulle kunna reducera dubbelarbete för sjuksköterskorna, har inte heller fått något gehör. För en tid sedan gick det så långt att man vid ett avdelningsmöte ställde frågan om man skulle fortsätta att arbeta med personcentrerad vård. Alla svarade ja, men för hur länge?

Under hösten har man på GPCC och referensavdelningarna märkt ett ökat intresse för personcentrerad vård, med studiebesök från bland andra Socialdepartementet och flera landsting.

När Jerzy Kaczynski berättar om personcentrerad vård för kollegor är de sällan negativa. Däremot är det många som säger »så där har jag alltid arbetat«.

– Det trodde jag själv också innan jag prövat, säger han. Men det krävs mer. Att hitta enkla rutiner som man alltid följer, och att få med hela teamet.

Personcentrerad vård skulle gå att tillämpa på de flesta sjukhuskliniker, och även inom delar av öppenvården, anser han:

– Det är märkligt att man inte arbetar mer på detta sätt. Det är ju inte precis raketforskning det handlar om.

Läs även: 
»Partnerskap med patienten gör vården effektivare«