Mer än två tredjedelar, 20 av 28 läkarstudenter, fortsätter som AT-läkare inom det landsting där man studerat under de kliniska terminerna. Det står klart när den första kullen studenter inom ramen för Umeå universitets regionaliserade läkarprogram, som startades 2011, nu tar examen.
I Sundsvall har 9 av 11 studenter tackat ja till AT vid sjukhuset, i Östersund 5 av 10 och i Norrbotten fortsätter 6 av 7 studenter som AT-läkare vid något av sjukhusen i länet.
– Det är ett bra facit att merparten av studenterna fortsätter sin karriär vid sin studieort och visar att regionaliseringen är en riktig satsning för att trygga läkarförsörjningen i hela norra Sverige, säger Katrine Åhlström Riklund, programdirektör för läkarprogrammet vid Umeå universitet.
Vad visar studieresultaten?
– Vi ser inga skillnader i resultat mellan de nya studieorterna och Umeå. Det är väldigt positivt och betyder att vi lyckats bygga upp goda akademiska miljöer med ett 30-tal universitetslektorat och flera hundra läkare som utbildats i klinisk handledning och för caseundervisning.
Efter inledande terminer i Umeå finns 10 platser från termin sex på de tre nya studieorterna. Med totalt fem kliniska terminer innebär det ett 50-tal studenter på varje studieort. Kvar i Umeå finns ett 70-tal studenter per klinisk termin.
– Vi får enbart positiva signaler från studenter om utbildningens kvalitet på det nya orterna och det är naturligt att många väljer att fortsätta sin karriär som AT-läkare vid samma sjukhus, säger Emma Carlsson i styrelsen för MSF Umeå och själv student i Sundsvall.
– Men universitetet bör lägga mer energi på att övergången till en ny studieort är känslig med allt vad det innebär av att bryta upp från en miljö där man bott i flera år. Det har varit lite struligt under vissa terminer när studenter inte fått sitt förstahandsval för de kliniska terminerna.
Caisa Viberg, Sundsvall, och Hanna Persson, Östersund, har erfarenhet av att läsa kliniska terminer i både Umeå och den nya studieorten.
– Tidigare studier i molekylärbiologi gjorde att jag fick gå direkt från termin nio till elva. Så sista terminen gjorde jag i Umeå och övriga fyra kliniska terminer i Sundsvall. Jag kunde därför börja min AT-tjänst i Sundsvall redan i höstas, berättar Caisa Viberg.
– Jag upplevde skillnaderna som ganska stora. Det blir mer personligt här i Sundsvall med ökat inslag av handledning och mycket patientkontakt. Jag upplevde inte heller att den akademiska skolningen blev sämre av undervisning via länk från Umeå.
Hanna Persson läste ungefär halva den kliniska delen i Umeå och övriga halvan i Östersund. I maj börjar hon sin AT-tjänst i Östersund.
– Jag är väldigt nöjd med utbildningen i Östersund. På ett mindre sjukhus finns ett helt annat utrymme att ta plats, med stöd av personlig och bra handledning.
Utöver hälften av studenterna i Östersund som nu går vidare till AT kommer minst två läkare att stanna kvar inom Jämtlands läns landsting för bland annat forskning.
I Norrbotten kommer tre av studenterna att göra sin AT på ett mindre sjukhus – två i Kalix och en i Piteå.
– Det är helt klart en bonus att det regionaliserade läkarprogrammet även ger effekt utanför länssjukhuset. I Luleå får de tre blivande AT-läkarna börja med att vikariera som underläkare under våren eftersom det är konkurrens om AT-blocken där, säger Kenneth Robarth, chef för Sunderby sjukhus utbildningscentrum.
Efter tre år med den decentraliserade läkarutbildningen i norr har »bra men dyrt« växt fram som något av en sammanfattande devis vid medicinska fakulteten i Umeå.
– De positiva effekterna överväger men baksidan är merkostnaderna som följer med att ha flera studieorter och där behöver vi hitta en lösning på sikt. I Ontario har man tagit ett helhetsgrepp i samarbetet mellan stat, universitet och vårdgivare för att klara en regionaliserad läkarutbildning, vilket Läkartidningen skrev om nyligen. Jag hoppas att vi kan lära av detta för att komma till en hållbar lösning även i norra regionen, säger Katrine Åhlström Riklund.
