Hjärnkoll startades 2009 på uppdrag av regeringen, och drivs av myndigheten Handisam tillsammans med NSPH, som samlar patient- och anhörigorganistioner inom psykiatrin. Varje år gör CEPI (Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser) på uppdrag av Hjärnkoll en stor befolkningsundersökning för att mäta förändringar i attityder, kunskaper och beteenden. Läkartidningen kan här presentera resultat från den senaste undersökningen, som precis har offentliggjorts.

Kampanjen koncentrerades i början till tre län eller regioner, och senare har ytterligare fem tillkommit. Undersökningen visar att det är i de tre ursprungliga kampanjlänen – Uppsala, Västerbotten och region Västra Götaland – som förändringarna är störst.

Av de 21 attityder som undersökts, har 13 förändrats signifikant i positiv riktning jämfört med 2009. De flesta förändringarna är i storleksordningen 5–10 procent; de handlar bland annat om att man blivit mer positiv till psykiatrisk verksamhet i sitt bostadsområde, att man är mindre rädd för människor med psykisk sjukdom, och att många fler nu anser att en person som vårdats på psykiatrisk klinik kan vara en pålitlig barnvakt.

Även på frågor om beteende har svaren blivit mer positiva i kampanjlänen. Fler än tidigare kan till exempel tänka sig att ha en granne eller arbetskamrat som har en psykisk sjukdom. Däremot hade kunskaperna om psykisk sjukdom inte förbättrats.

Rickard Bracken, projektledare för Hjärnkoll, är nöjd med resultaten:

– Förändringarna är större än vad jag hade väntat mig, säger han. Och det mesta talar för att de beror just på Hjärnkoll. Vid den första mätningen 2009 fanns det ingen skillnad mellan de tre blivande kampanjlänen och resten av Sverige.

Även när man ser till hela Sverige i dag har attityder förändrats i positiv riktning, men inte lika starkt. Richard Bracken tror att det kan bero på att initiativ från kampanjen har spritts nationellt.

Hjärnkoll arbetar mycket med personliga berättelser, och har engagerat cirka 340 personer med egna erfarenheter av psykisk sjukdom, själv eller som anhörig. Dessa så kallade ambassadörer föreläser, deltar i utbildningar och ställer upp för intervjuer i media. Bland annat via nationella media sprids deras berättelser utanför kampanjlänen.

Men behövs det verkligen en kampanj? Ja, säger Rickard Bracken, och hänvisar till en metaanalys av befolkningsstudier från ett antal andra länder. Slutsatsen där är att inget positivt har skett de senaste 20 åren, när det gäller attityder till psykisk sjukdom.

– Förändrade attityder är inget självändamål, understryker han. Men de hjälper till att skapa ett mer tillgängligt samhälle, där det är lättare även för människor med psykisk sjukdom att leva, skapa relationer och få arbete. Det bör också leda till att patienter i psykiatrin blir bättre behandlade, och i förlängningen till att samhället prioriterar om resurserna så att mer går till psykiatrisk vård.

Kampanjen Hjärnkoll tar slut vid utgången av 2014, men kampanjledningen arbetar för att delar av verksamheten ska fortsätta. Bland annat vill man att ambassadörerna ska få fortsätta, tillsammans med en struktur som kan stödja deras arbete.

– Vi för diskussioner med Socialdepartementet, säger Rickard Bracken. Jag upplever att vi har en positiv dialog. Det finns ett tydligt intresse i departementet.