Ur Läkartidningen nr 14/2014.

Stefan Edwardsson är chef för Jönköpings åklagarkammare och den som lett förundersökningen mot förlossningsläkaren i Eksjö. Sedan februari i fjol är Jönköping en av de sex åklagarkammare som har två särskilda åklagare för vårdärenden, men Stefan Edwardsson är inte en av dem.

 – När Riksåklagaren beslutade att inrätta vårdåklagare, då var vi någon månad ifrån att väcka åtal i en förundersökning på 500–600 sidor. Det hade varit ett jättestort resurstapp att lägga över ärendet på någon annan i det läget, säger Stefan Edwardsson.

Att det blev han som tog sig an fallet med den erfarna obstetrikern berodde på att det hade karaktären av ett auktoritetsmål, det vill säga ett ärende där personer som åtnjuter särskild respekt inom sitt område, och i samhället i stort, påstås ha begått brott.

– En överläkare som var misstänkt. Det är naturligt att jag som chefsåklagare tar ett sådant mål. Jag har varit åklagare i 28 år och tyckte att jag var lämplig för det här ärendet eftersom jag visste att det skulle bli en ganska omfattande och komplicerad utredning.

Innan Stefan Edwardsson ­inledde förundersökningen hade han några månader tidigare beslutat att inte inleda någon utredning utifrån samma ärende. Den gången hade föräldrarna själva anmält händelsen till polisen utifrån misstanke om tjänstefel.

– Vård enligt hälso- och sjukvårdslagen utgör aldrig myndighetsutövning. Och det är ju en nödvändig förutsättning för att det ska bli tjänstefel och den fanns alltså inte.

Stefan Edwardsson säger att underlaget han fick från polisen var en kortfattad polisanmälan.

– Då måste jag pröva den beskrivning av händelseförloppet som finns där och se om det täcker de objektiva rekvisit som måste finnas för det brottet som är anmält.

Kan du då fundera på om det skulle kunna vara ett annat brott?

– Ja, men med det torftiga underlaget hade jag inga hållpunkter för att göra några närmare funderingar om det.

När nästa anmälan kom in hade föräldrarna fått hjälp av sin advokat Sture Larsson att skriva en mer fyllig anmälan. Stefan Edwardsson säger att han genast förstod att det var samma händelse eftersom det var samma sjukhus och samma brottstyp.

– Men jag prövade det utifrån det underlag som kom in då. Det fanns en av advokat upprättad misstanke och till den fanns det fogat rättsintyg och jag tror faktiskt att det också fanns vissa journalhandlingar.

Stefan Edwardsson säger att han utifrån de samlade uppgifterna fann anledning att anta att vållande till annans död och vållande till kroppsskada hade förövats.

Han säger också att det måste vara en straffbar oaktsamhet kopplad till en viss effekt.

Efter ett och ett halvt års utredande och en sju dagar lång rättegång väntar åklagaren nu på att få veta om tingsrätten håller med honom i det, eller om de går på försvarsadvokatens linje. Den 27 mars faller domen. Stefan Edwardsson säger att han aldrig vill spekulera i hur det går, eller huruvida han kommer att överklaga om det blir en friande dom. Men han menar att detta är ett principiellt viktigt mål.

– Är det så att man avviker med stor marginal från vetenskap och beprövad erfarenhet och det leder till en sådan här effekt, då får man räkna med – även om man är läkare – att man kan hamna i domstol.

Men trots flera uppmärksammade åtal mot läkare och sjuksköterskor de senaste åren tycker inte Stefan Edwardsson att han ser någon trend mot fler anmälningar till polis och åklagare.

– Nej.

– Det har alltid funnits ett antal missnöjesanmälningar och de leder inte till någonting. Jag kan inte se bland de ärenden som jag känner till att det har ökat.

Tjänstefel

Ur Brottsbalken 20 kap 1 §:

»Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år.«

Nästan inga arbetsuppgifter som läkare utför är myndighetsutövning. Undantag utgörs till exempel av beslut om tvångsvård.