Inför att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inrättades och tog över tillsynen över socialtjänst och hälso- och sjukvård från Socialstyrelsen, fick Statskontoret i uppdrag att följa upp och utvärdera den nya myndighetens arbete.

I en delrapport  pekar nu Statskontoret på att de brister som fanns i IT-system redan när Socialstyrelsen hade IVO:s uppgifter, kvarstår. Det går till exempel inte att via systemen ta reda på̊ om det finns återkommande brister hos en vårdgivare, sammanställa resultat på̊ aggregerad nivå̊ eller ta fram underlag för riskanalyser. Svårigheterna att få ut uppgifter leder till att sammanställningar för analyser får göras manuellt. Det saknas i vissa fall också tydliga definitioner av de uppgifter som handläggarna ska registrera. Statskontoret menar att IVO inte tillräckligt prioriterat frågan om utveckling av ändamålsenliga IT-system under sina första 10 månader. Detta är nödvändigt för att få till stånd en effektivare tillsyn, men det krävs också att myndigheten får bukt med de allt sämre ärendebalanserna. Den största delen utgörs av enskildas klagomål mot hälso- och sjukvården. Antalet inkomna klagomålsärenden har varit ganska stabilt de senaste åren. Så att klagomålsärendena tornar upp sig beror inte på̊ att fler ärenden kommer in. Hur stora högarna är skiljer sig mellan de regionala avdelningarna. Handläggningstiderna är ofta långa. För nästan en fjärdedel av klagomålsärenden mot hälso- och sjukvården är handläggningstiden längre än ett år. Enligt Statskontoret är de långa handläggningstiderna ett rättssäkerhetsproblem för såväl patienter som anmäld vårdpersonal.

Noteras kan också att IVO:s ledning har identifierat organisationskulturen som följde med från Socialstyrelsen ibland är »ängslig«. Något som till exempel visat sig i att de regionala avdelningarna inte har lyft upp principiellt viktiga ärenden till ledningsnivån för diskussion och vägledning.

Dessutom saknas enhetlighet mellan de regionala tillsynsenheterna, något som är en förutsättning för en rättssäker handläggning, skriver Statskontoret. Handläggningen skiljer sig till exempel i hur stor andel ärenden som utreds i sak. De olika regionerna har också olika synsätt på bister i vårdgivarnas utredningar vid lex Maria-ärenden. Det saknas också metoder för att granska enhetligheten. Även detta skulle enligt Statskontoret underlättas med fungerande IT-system.

Patric Winther, chef för avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning, IVO, håller med Statskontoret om att det finns brister i IT-systemen men tycker samtidigt att något annat knappast är att vänta då myndigheten funnits i inte ens ett år.

– Statskontoret har underskattat utmaningen i att komma dit vi är idag. Vi har helt enkelt olika förväntningar på och olika uppfattning om hur fort det går att förändra saker och ting. Det är inte möjligt att arbeta fortare givet de förutsättningar som råder, säger han och påpekar också att myndigheten inte haft någon permanent IT-chef på plats förrän vid årsskiftet.

Känns det som om du har läst det här förut? Statskontoret redovisade i december ett uppdrag att följa hanteringen av patientklagomålen (se Läkartidningen.se 20 december 2013). Mycket av det som framkom då återkommer även i den aktuella rapporten och den uppmanar också såväl regeringen som IVO att ta till sig av de förslag som lades fram i decemberrapporten.

Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera IVO: s arbete ska vara slutfört om ett år.