Allt vanligare att skyddsombud larmar om brister i sjukvården

Den 11 december 2012 är ingen vanlig dag på vårdcentralen i Skurup. Vårdcentralen har valts ut som »pilot« inför ett kommande jätteprojekt. Hittills har primärvården i Region Skåne haft en mängd olika journalsystem. Nu ska de få ett nytt gemensamt, Profdoc Medical Office (PMO). Det ska användas av runt 5 000 personer på 190 vårdcentraler och rymma 2,1 miljoner invånares uppgifter. I Skurup har det gamla men enligt personalen väl fungerande journalsystemet Swedstar använts sedan slutet av 1990-talet.

– Inför övergången tänkte jag: »två veckor, sedan kan man väl det«. Och själva övergången var inget problem. Problemet var att systemet var så oerhört dåligt, säger distriktsläkaren och verksamhetschefen Kristina Wide­bäck när Läkartidningen träffar henne i vårdcen­t­ralens gula, hukande tegelkropp.

– Till en början fanns till exempel bara två mallar, en för brev till patient och en för konsultremisser.

Kort därefter uppger mer än hälften av de 18 anställda på vårdcentralen att de har fått problem med musarm och spänningshuvudvärk. Skarp kritik mot systemet kommer även från de två and­ra pilotenheterna i Malmö och Lomma. Personalen måste arbeta över, är stressade och mår dåligt. Ett vanligt patientbesök tar 5–10 minuter längre tid. Vårdcentralen förlänger patientbesöken till 40 minuter, i stället för de vanliga 30.

– Systemet var inte färdigt när vi fick det, säger distrikts­läkaren Anna Gloriam.

Tre månader efter införandet av PMO upptäcker hon och några andra av läkarna att bara den senaste veckans provsvar dyker upp i signeringsmodulen. För att se flera måste de själva aktivt ändra tidsinställningen.

– Vi hittade alltså massor av gamla provsvar som vi inte hade sett.

PMO är det sjunde journalsystemet Anna Gloriam har arbetat i. Hon rankar det som det näst sämsta, efter Biosis som kniper jumboplatsen.

Sex veckor efter att pilotprojektet startat börjar PMO införas på andra vårdcentraler i regionen, trots att felen som upptäckts av pilotenheterna inte har åtgärdats.

– Praktiskt sett var vi inte piloter. Vi råkade bara vara först, säger Kristina Widebäck.

Distriktsläkaren Per Nordlund, som är regionalt huvudskyddsombud för Malmö läkareförening, beskriver läget på pilotenheterna som en katastrof. Läkarföreningen kallar PMO för den »största arbetsmässiga försämringen hittills i yrkeslivet« och försöker stoppa införandeprocessen, men arbetsgivaren vill inte gå med på det.

– Vi förstod inte hur man skulle kunna införa det här med ett väldigt tajt schema trots att programmet uppenbarligen inte var redo för skarpt läge.

I april 2013 gör huvudskyddsombuden inom Läkarförbundet, Vision, Vårdförbundet och Kommunal en gemensam 6:6a-framställan till Arbetsmiljöverket (se faktaruta). De kräver att införandet stoppas tills bristerna åtgärdats, att skyddsronder görs på pilotenheterna och att rutinerna ändras så att risk- och konsekvensanalyser alltid görs inför byten av IT-system.

De senaste två åren har antalet 6:6a-amälningar inom hälso- och sjukvården nästan fördubblats. Förra året gjordes 63 anmälningar, 2012 gjordes 52 stycken. Åren dessförinnan har antalet anmälningar legat runt 30 stycken per år. ­

 – Det har blivit mer slimmat. Det finns en frustration, oro, rädsla att man ska göra fel och att patienter ska komma till skada eftersom man inte hinner utföra sina arbetsuppgifter, säger arbetsmiljöinspektör Lise-Lotte Hamfelt som är nationell branschsamordnare för hälso- och sjukvården.

Hon ser den höga personal­omsättningen inom hälso- och sjukvården, ett ökat söktryck samt den växande gruppen äldre, multisjuka patienter som bidragande orsaker. Inom stora politiskt styrda organisationer är det dessutom lätt att frågor fastnar på fel beslutsnivå och därför förblir olösta.

– Det leder till frustration hos personalen. Man kommer inte tillrätta med problematiken fast man lyft frågorna.

Majoriteten av anmälningarna kommer från Kommunal och Vårdförbundet, men det har också blivit vanligare att läkarkåren ber Arbetsmiljöverket gripa in.

– Läkare är en stark yrkesgrupp. Min bild är att de tidigare kanske har kunnat agera själva för att få till stånd förbättringar. Men de senaste åren ser vi att även de vänt sig till oss, säger Lise-Lotte Hamfelt.

Hon ser några problem som sticker ut bland anmälningarna: hög arbetsbelastning, överbeläggningar och IT-sy­stem.

Anna Rask-Andersen, ordförande i Läkarförbundets arbetslivsgrupp, tycker att 6:6a-anmälningarna är ett bra verktyg.

– Jag är oerhört glad över att möjligheten finns. Det sätter press på arbetsgivaren, säger hon.

Under sina dryga tio år som huvudskyddsombud för läkarna i Uppsala läns landsting har hon själv gjort fler än hon kan minnas. Hon tycker att det har blivit mer accepterat att ta upp arbetsmiljöfrågor inom läkarkåren.

– Tidigare har det varit en slags »boyscout-anda«. »När jag var ung var jag jour hela helgen«, ungefär. Det har nästan inte varit tillåtet att uttrycka att man är orolig över hur det ska gå på jourer eller att man varit trött.

En annan anledning till att anmälningarna blivit fler tror Anna Rask-Andersen kan vara att läkarnas inflytande har minskat.

– Min uppfattning är att styrningen från politikerna har blivit större. Och det känns lite som att riskbedömningar ses som ett vägmärke som man ska runda. Även om det finns risker, så kör man igenom förändringarna. Sedan har det oftast visat sig att vi har haft rätt i våra farhågor.

Enligt Arbetsmiljöverket har det blivit vanligare att fackförbund gör gemensamma anmälningar, precis som i fallet med PMO i Region Skåne. Något som Läkarförbundet uppmuntrar.

– Det stärker både frågan lokalt och anmälan att göra det, säger Alicia Lycke, ombudsman på Läkarförbundet.

Hon ser flera möjliga förklaringar till att det blivit vanligare att skyddsombud ber Arbetsmiljöverket gripa in. En är att kunskapen om arbetsmiljölagstiftningen har ökat. En annan – något dystrare – är att det har blivit svårare att lösa arbetsmiljöfrågor där de uppstår. Hon anser att landstingen behöver bli bättre på att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete som omfattar läkares arbete.

– Tempot i landstinget har inneburit att frågor hamnar utanför samverkan och inte tas upp som en naturlig del. Arbetsgivaren verkar inte se vinsten med inflytande från läkare, säger hon och nämner IT-system som ett exempel och införandet av PMO i Skåne som ett konkret bevis på hur fel det kan gå utan samverkan.

– Man tar ett beslut någonstans i landstingskroppen, bortom verksamheten. Relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare har försvunnit, den administrativa delen av landstinget har förstärkts och viktiga verksamhetsfrågor som hur det berör läkares förutsättningar i arbetet tappas bort, säger hon och tillägger:

– Skyddsombuden har här en viktig roll för att få frågan på dagordningen.

Den 16 maj 2013 kallar Arbetsmiljöverket skyddsombuden och ansvariga inom Region Skåne till ett möte angående PMO. Samtidigt tickar införandet av journalsy­stemet på. Cirka ett 70-tal vårdcentraler, de flesta offentliga, har redan fått systemet.

– Vi visste att det inte var till hundra procent färdigt men bedömningen som gjordes var att det var så pass färdigt att det kunde börja rullas ut. Sedan dess har det skett förändringar och förbättringar hela tiden, säger hälso- och sjukvårdsdirektören Ingrid Bengtsson-Rijavec.

Varför införde ni ett sy­stem som inte var färdigt?

– Det kan nog aldrig vara helt färdigt, tror jag. Det är först när man väl börjar omsätta det i praktiken som man ser vilka förbättringar som behövs.

Hon tycker inte att de har varit dåliga på att lyssnat på pilotenheterna.

– Det är klart att de som var först råkade ut för många barnsjukdomar, men deras erfarenheter har legat till grund för förändringarna som har gjorts.

Efter mötet skriver Arbetsmiljöverket att de överväger ett föreläggande mot Region Skåne, men vitet faller aldrig ut eftersom regionen presenterar en riskbedömning och handlingsplan.

– Region Skåne hade redan hunnit så långt i införandet av systemet. Rent juridiskt kunde vi inte stoppa processen, säger arbetsmiljöinspektör Eva Karsten som hade hand om ärendet.

Under hösten anmäler Vårdföretagarnas bransch­råd i Skåne Region Skåne och införandet av PMO till Justitieombudsmannen (JO), som dock väljer att inte ta upp det. Branschrådets ordförande Jaan Timoleon är besviken.

– I stort har det blivit en försämring med PMO. Det är mer tidskrävande. Och eftersom det är ett journalsystem som är tillhandahållet av Region Skåne så är vi beroende av att de lyckas lösa problemen.

I mars 2014 befinner sig införandet av det omtvistade journalsystemet i slutskedet. Enligt PMO-projektets kommunikatör fungerar det överlag bra. Den 24 april ska den sista skånska vårdcentralen, privata Capio Citykliniken i Lund, få det.

På vårdcentralen i Skurup säger personalen att PMO har blivit vardag. Många fel har rättats till, men produktiviteten har ändå gått ner, enligt verksamhetschefen Kristina Widebäck.

– Vi har vant oss vid att det är jobbigare och tar längre tid. Man får klicka ohyggligt mycket och det är svåröverskådligt. Samma information är ibland införd flera gånger. När patienter begär ut en journalkopia så skäms jag, säger hon.

Enligt henne har 6:6a-anmälan inte haft någon effekt alls, men hon tycker ändå att det var rätt att vända sig till Arbetsmiljöverket.

– Det är viktigt att markera att det här inte är acceptabelt.

Läkarnas huvudskyddsombud Per Nordlund har en annan bild.

– Arbetsgivarna fick eld i baken. Man gjorde den risk- och konsekvensbeskrivning som skulle ha gjorts innan införandet. Och vi har satt fokus på hur viktiga datasy­stemen är för vår arbetsmiljö och att de är starkt bidragande till den stora administrationsbörda som ligger på oss läkare, säger han.

En facklig referensgrupp skapades där brister kontinuerligt har tagits upp med sy­stemutvecklarna. Uppdateringarna har också blivit bättre och snabbare, enligt Per Nordlund.

Men helt nöjd är han inte.

– Egentligen kan jag tycka att arbetsgivaren kom för billigt undan.

Samtidigt flaggar regionledningen för att PMO snart ska bytas ut. Enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ingrid Bengtsson-Rijavec sker det sannolikt inom 5–8 år. Region Skåne har startat ett samarbete med landstingen i Stockholm och Västra Götaland med syfte att utveckla ett nytt journalsystem.

– PMO är ett system som inte har en så väldigt lång levnadstid, säger hon.