När Utredningen om rätt information i vård och omsorg lämnar över den nästan 1 500 sidor långa utredningen till regeringen den 30 april kommer man att föreslå att den sex år gamla Patientdatalagen upphävs och ersätts av en ny, Hälso- och sjukvårdsdatalagen. Det berättade företrädare för utredningen vid ett seminarium på vård-IT-mässan Vitalis på tisdagen.
– Vi insåg att det var så många saker vi behövde ändra att det inte var någon mening att ändra i befintlig lagstiftning, berättade Maria Jacobsson, utredningssekreterare.
En av de viktigaste förändringarna är att vårdgivare som är verksamma inom en och samma huvudmans område föreslås få direktåtkomst till varandras journaler. De behöver därmed inte längre lita till sammanhållen journalföring. Förslaget gäller vårdgivare som bedriver offentligt finansierad vård och är en anpassning till en verklighet där sådan vård i allt högre grad utförs i privat regi.
– Varje gång en huvudman överlåter åt en annan vårdgivare att bedriva offentligt finansierad vård uppstår plötsligt en sekretessgräns som gör det svårt för huvudmannen att ta ansvar för den hälso-och sjukvård som man är skyldig att erbjuda, förklarade utredningens huvudsekreterare Patrik Sundström.
För att en vårdgivare ska få direktåtkomst till journaldata från en annan vårdgivare ska det krävas en vårdrelation till patienten. Vidare ska informationen behövas för patientens vård. Den patient som vill ska också kunna motsätta sig direktåtkomst.
När en patient får vård i ett annat landsting kommer patientdata även fortsättningsvis att göras tillgänglig via sammanhållen journalföring. Utredningen föreslår att samtyckeskravet för att få ta del av data genom sammanhållen journalföring tas bort. Det motiveras med att den nya patientlag som ligger på riksdagens bord är tydligare med att vård bara får ges med patientens samtycke.
– När man samtycker till att ta emot hälso- och sjukvård omfattar det även samtycke till att vårdgivaren får hantera den information som behövs för att ge en god vård, menade Maria Jacobsson.
Även mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten föreslås att direktåtkomst ska bli möjligt om individen samtycker till det. Men här kommer det enligt förslaget att bli möjligt att gå ännu längre och låta de båda huvudmännen ha en gemensam journal. Exempel på när det skulle kunna vara aktuellt är om det handlar om starkt integrerade verksamheter som rör individer med komplexa vård- och omsorgsbehov.
Ytterligare en förändring som föreslås är att signeringstvånget för journalanteckningar tas bort. Redan i dag är grundregeln är att den som skriver en uppgift i en journal är ansvarig för att uppgiften är korrekt, framhöll Maria Jacobsson.
– I dag är det för stor fixering vid själva signeringen. Man signerar utan kontroll, och då är det meningslöst. Det viktiga är att man kan stå för att innehållet som står där är riktigt.
Det individuella ansvaret hindar dock inte att vårdgivare beslutar att införa särskilda kvitteringsrutiner i en viss verksamhet om det behövs för patientsäkerheten.
