Sjukhusläkarna hade lagt en motion där de yrkade på att CS ska undersöka läkaredens förekomst, formuleringar och användning i Europa för att vid nästa års fullmäktigemöte presentera underlag till beslut om att eventuellt återinföra läkared i Sverige.

Ingen läkare har svurit ed i Sverige sedan 1886 då riksdagen avskaffade läkareden. Ett återinförande skulle enligt Sjukhusläkarna kunna fungera som en påminnelse om läkarens individuella ansvar för patienterna i en tid då läkare i takt med införandet av New public management alltmer kommit att uppfattas som en lydig handläggare av beställd vård.

CS tyckte att motionen borde avslås. Thomas Flodin, som också är ordförande i etik- och ansvarsrådet, redogjorde noggrant, bland annat utifrån en artikel i Läkartidningen för edens historia, hur den svenska läkareden såg ut innan avskaffandet och spaltade även upp en högertung pro et contra-lista. Han frågade sig inför vem eden i så fall skulle sväras och hur efterlevnaden skulle följas upp. Han återkom också flera gånger till Läkarförbundets redan existerande etiska regler som den som blivit medlem i förbundet enligt Thomas Flodin både borde känna till och följa.

– Jag tror inte att svärande av ed kommer att göra oss mer etiska.

Många höll med, även om många tyckte att det finns ett problem i att de etiska reglerna kanske inte är så kända som de borde i kåren. Kanske borde kraften i stället ägnas åt att föra ut dem på ett tydligare sätt. Flera tyckte att edsvärjande kändes gammaldags och Kristina Jennische, Dalarnas läkarförening, rev ner applåder då hon retoriskt undrade hur kåren då skulle hantera de kolleger som inte vill svära ed.

Men många försvarade emellertid både tanken på en läkared och motionen, att saken i första hand skulle utredas.

Edvard Lekås, Kronobergs läkarförening kommenterade lite lakoniskt att Thomas Flodin egentligen redan påbörjat en utredning med tanke på sitt grundliga svar.

Även Christina Spjut, Sjukhusläkarna, noterade det omsorgsfulla avståndstagandet som CS gav uttryck för i sitt svar.

– Intressant vilken fantastisk energi som CS lägger på att motivera avslag och på att raljera över motionen.

Mattias Hällje berättade att han svor ed i samband med en examensceremoni i Linköping, »lite högtidligare än bara ett ladok-utdrag«: Alltid trösta, ofta lindra, ibland bota. Aldrig skada.

– Jag kan inte förstå hur min efterlevnad till Läkarförbundets etiska regler skulle försämras av att få svära en ed!

Christina Spjut fyllde på med att alla svenska domare svär ed, omoderna eller inte:

– De ryser när de gör det. De är stolta över det och känner att de har ett viktigt samhällsuppdrag.

Och så kanske det blir: rysligt obsolet för några, en angenäm förpliktelse för andra. Fullmäktige beslöt att bifalla motionen och Mattias Hällje slipper läsa om nåt annat i tidningen den här gången.