Kan du beskriva vad du kände efter Marie Wedins tal?

Heidi Stensmyren tar ett andetag:

– Hur ska man beskriva det? ... Jag har aldrig varit med om något sådant, så jag var nog mest riktigt förvånad. Men jag tycker att vi i CS har hanterat frågan bra och visat att vi kunde samla ihop oss igen.

När något sådant här händer måste man ändå ställa frågan: hur mår CS egentligen?

– Jag tror att CS mår bra, det var mitt intryck när jag gick hit, därav den stora förvåningen i går. Men jag kommer att lägga tid på styrelsearbetet, inte för att det inte fungerar bra utan för att jag tänker att det är dags att utveckla det.

Tvekade du att tacka ja till att bli nominerad? Om två år skulle du ha legat väldigt bra till när Marie Wedin suttit i sex år, och du har ju redan förlorat ett ordförandeval mot henne. Hade du förlorat två gånger hade det inte sett så bra ut?

– Jo, jag funderade ett bra tag, men en organisation utvecklas inte alltid i sexårs­cykler, och tiden var rätt för att byta ordförande i Läkarförbundet.

Hur menar du då?

– Det var en möjlighet till förändring. Vår omvärld förändras ju, och det har varit
lite av ett generationsskifte inom Läkarförbundet. Vi har gjort mycket bra men vi behöver förnya oss, inte för att något gjorts dåligt utan för att det hela tiden behövs en förnyelse.

Under pläderingarna inför ordförandevalet var det flera ledamöter som lyfte fram Heidi Stensmyren som en person som har lätt att knyta kontakter. Heidi Stensmyren säger själv att hon gillar att nätverka och tala med folk. Det kommunikativa inslaget är också något hon, vid sidan av det tekniska, uppskattar med sin specialitet, anestesi.

– Man tror inte det, för många patienter sover ju, men man måste ju koordinera med alla kollegor.

Hon tror också på att nätverka och bygga allianser som ett sätt att stärka Läkarförbundet.

– Genom mina kontakter får jag »input« och vet vad som händer och kan sälja in mina idéer.

Det kliniska arbetet blir hon nu tvungen att lämna, åtminstone så länge hon har kvar posten som ordförande för Stockholms läkarförening, som hon dock avser att lämna senast vid nästa ordinarie fullmäktigemöte. Hur det därefter går att kombinera den 80-procentiga ordförandetjänsten med kliniskt arbete återstår att se.

– Det är en svår balansgång, för om du bara arbetar 20 procent är det inte säkert att du kan förbli en fullvärdig kliniker på sikt. Samtidigt kräver ordföranderollen i dag att man är väldigt tillgänglig.

Vad gäller förnyelse av styrelsearbetet ser hon framför sig att de enskilda ledamöterna skulle kunna få en friare roll och större möjligheter att driva enskilda frågor. 

– Jag vill också att vi ska bli lite snabbare på att plocka upp nya impulser och influenser i vår omgivning. Ofta tar det lite för lång tid innan en fråga når CS. Jag vill att CS ska ha tentaklerna ute och snappa upp idéer och händelser på det sjukvårdspolitiska området och agera på dem.

Något annat som Heidi Stensmyren vill utveckla är kommunikationen, både internt i styrelsen och utåt. Hon menar att Läkarförbundets ordförande behöver bli mer synlig i den allmänna debatten.

– Som ordförande personifierar man förbundet, och där vill jag titta på om vi kan hitta nya uttryckssätt.

Det räcker inte med att sitta på Villagatan i Stockholm och vänta på att man frågar efter er?

– Precis, det handlar om att komma ut. Och det är bra om man får in en debattartikel i DN, men i dag finns det många andra ställen man måste synas, inte minst sociala medier, framhåller Heidi Stensmyren, som själv är en flitig twittrare.

Att man som ordförande är tillgänglig när medierna efterfrågar kommentarer från Läkarförbundet är naturligtvis viktigt. Men det gäller också att ta vara på tillfällena genom att vara väl förberedd, säger Heidi Stensmyren.

– Det låter enkelt att man ska vara snabb att uttala sig, men genomslag i medierna är inte bara antal gånger man förekommer utan också att man får fram sitt budskap, och där behöver vi titta på hur vi kommunicerar det vi vill uppnå.

När Heidi Stensmyren på fullmäktigemötet ombads nämna tre frågor som hon ville prioritera lyfte hon upp medlemsvärdet, fortbildningen och professionsfrågorna. Heidi Stensmyren säger att de förtroendevalda ofta får frågan varför man som läkare ska vara medlem i Läkarförbundet.

– Vi ska till exempel titta på lönebildningen, som ju är tydlig för medlemmarna. Snart går vi in i ett sifferlöst avtalsår, och det är helt avgörande att vi följer upp det noga och drar slutsatser om det är bra eller om vi ska följa en annan väg.

Läkarförbundet har länge sett en trend att läkare får allt sämre möjlighet till fortbildning. På senare tid har frågan fått ökad uppmärksamhet, inte minst genom EU:s nya yrkeskvalifikationsdirektiv som innehåller skärpta skrivningar kring fortbildning. Här menar Heidi Stensmyren att det gäller för Läkarförbundet att upprätthålla trycket så att det verkligen händer något. 

– Vi måste få fram ett sy­stem som innehåller något substantiellt och som självklart kommer att behöva innehålla pengar samt krav på både oss och arbetsgivarna.

Professionsfrågan är en annan fråga där läkarna och förbundet har medvind.

– I sviterna av NPM-debatten och den acceptans vi har i dag om att allt inte blir bra enbart med styrsystem har läkare formulerat tydligt att man vill ägna sig åt det man är utbildad för och använda sin kompetens rätt. Det låter sig inte göras över en natt för det kräver strukturella förändringar, men vi vill titta på regelverket för att se hur man kan stärka professionsrollen.

Heidi Stensmyren vill exempelvis ha en dialog med Socialstyrelsen om hur detaljerade nationella program och riktlinjer bör vara.

– Det är ju motsägelsefullt i dag när vi har system som är reglerade ner på detaljnivå, samtidigt som vi tror att patienten ska ha ett val. Men är allt bestämt på förhand får ju patienten inte välja. Vi behöver rimliga ramar, och sedan får patient och läkare komma överens om vården.

Själv hoppas hon att en av de centrala professionsfrågorna kan bli en valfråga.

– Jag vill att vi verkar för att alla patienter ska få en ansvarig läkare. Jag har redan fått väldigt positiv respons från politiker för det. För det är klart att folk vill ha en läkare som har det övergripande ansvaret.

Heidi Stensmyren

Ålder: 41.

Bor: Danderyd.

Legitimerad: 2001.

Specialitet: Anestesi.

Arbetsplats: Anestesikliniken, Danderyds sjukhus.

Familj: Gift, 2 barn och 3 bonusbarn.

Viktigaste arbetsmiljöfrågan: Arbetsbelastningen. Det är kronisk sommarsituation i vården, och väldigt många kolleger är hårt belastade. De går ned i arbetstid för att klara att arbeta hundra procent.

Viktigaste patientsäkerhetsfrågan: Att se till att informationen kring patienten sköts bättre. Vi vet att det är många fel och brister som bygger på bristande informationsöverföring.

Något vi inte visste om dig: Jag gillar att spela poker.

Facklig bakgrund:

Förste vice ordförande i Läkarförbundet 2010–2014

Andre vice ordförande i Läkarförbundet 2008–2010

Ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse 2006–2008

Ledamot i utbildnings- och forskningsdelegationen 2009–2013

Ledamot i sjukvårdspolitiska arbetsgruppen 2012–

Ordförande i Stockholms läkarförening 2013–

Andre vice ordförande i Göteborgs läkarförening 2005–2007

Ordförande i Sylf 2007–2009

Styrelseledamot i Sylf 2005–2007