Läkarförbundets chefsjurist Nils Erik Solberg har ingått i Sacos referensgrupp kring utredningen. 

– Det finns en enighet inom Sacoförbunden om att lagstiftning behövs, men att utredningen kunde ha lagt skarpare förslag som ger visselblåsare ett större skydd. Jag ser det också som problematiskt att arbetsgivare kan förhandla bort skyddet genom kollektivavtal, säger Nils Erik Solberg.

Helena Larsson, jurist på Saco:

– Att lagen fokuserar på begreppet »allvarliga missförhållanden« ställer onödiga kunskapskrav på den enskilde medarbetaren. Risken är då att man då avstår från att larma om missförhållanden, säger hon.

Reglering kring det som brukar kallas visselblåsande – att slå larm om missförhållanden på den egna arbetsplatsen – finns redan i en rad länder.

I betänkandet SOU 2014:31 föreslår regeringens särskilde utredare Per Virdesten ny, arbetsrättslig lagstiftning som även ger svenska visselblåsare skydd.

­ – Det är ett problem i dag att många anställda avstår från att slå larm, och därför behövs en reglering på området. Vi föreslår en modell med rutiner som ger arbetstagare möjligheter att agera både inom sin egen organisation och externt om det är nödvändigt, säger Per Virdesten.

Arbetsgivare som bryter mot den föreslagna lagstiftningen blir skadeståndsskyldiga. Arbetsgivare måste också införa rutiner för att hantera interna larm, och arbetstagare ska kunna uppmärksamma missförhållanden med anonymitetsskydd.

Enligt Helena Larsson backade utredningen i slutskedet genom att välja begreppet »allvarliga missförhållanden« även vid interna larm.

– Olyckligt. Därmed måste arbetstagaren göra en värdering av de missförhållanden som man vill rapportera. Tyvärr riskerar lagen att bli tandlös, inte minst utifrån att det i ett tidigt skede kan vara svårt att veta för en anställd om ett missförhållande ska ses som allvarligt eller inte, säger hon.

Utredaren Per Virdesten pekar på den norska modellen som avskräckande.

– I Norge finns lagstiftning sedan 2007, och där har man lagt ribban lågt med resultatet att det drivit fram många tvister på arbetsmarknaden, där även allmänt missnöje och konflikter på en arbetsplats tas upp.

– Vi tycker det är rimligt att lägga ribban lite högre. Visselblåsning handlar om att påtala allvarliga problem som korruption. Det är också ofrånkomligt att visselblåsning kan skada arbetsgivare och enskilda personer, och det talar för en reglering av vilka missförhållanden som ska skyddas av lagen, säger Per Virdesten.