I undersökningen, som gjordes förra året i Västerbotten, intervjuades 167 personer som var i kontakt med den psykiatriska öppenvården om upplevd diskriminering på olika områden. Det är en av de få studier som gjorts där personer med psykisk ohälsa själva får beskriva sina upplevelser av detta.
Resultatet visar att en stor del upplevt diskriminering inom sjukvården: 45 procent säger sig ha blivit orättvist behandlade i den somatiska sjukvården, och samma andel säger sig ha blivit orättvist behandlade i psykiatrin.
I en kvalitativ studie, som gjordes samtidigt i Skåne med ett mindre antal personer, riktades hård kritik mot primärvården. En vanlig iakttagelse var att man inom primärvården utgår från att besvären är psykiska, och därmed missar de kroppsliga besvären. Kontakterna med psykiatrin beskrevs mer positivt, och där handlade kritiken om bristande tillgänglighet och långa väntetider.
Studierna har gjorts av CEPI, Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser, på uppdrag av Hjärnkoll, en upplysningskampanj som startades 2009 på uppdrag av regeringen.
– Det är väldigt allvarligt att så många människor upplever sig orättvist behandlade, säger Rickard Bracken, projektledare för Hjärnkoll. Delvis är det som uttryck för en faktisk diskriminering som finns. Människor med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning får sämre vård än andra.
– Delvis kan det också handla om att människor med psykisk ohälsa är i beroendeställning i relation till vården. När man inte mår bra är det extra viktigt med bra bemötande.
Frågan om den somatiska vården ställdes eftersom personer med psykisk ohälsa är mer drabbade än andra av somatiska sjukdomar. Socialstyrelsen har konstaterat att personer med psykisk sjukdom löper avsevärt högre risk än andra att dö i förtid i hjärt–kärlsjukdomar, stroke och diabetes.
Peter Salmi, utredare vid Socialstyrelsen, har gjort flera studier som visar detta:
– Vi såg tydliga skillnader i hälsoutfall, men också i vilka vårdåtgärder man får vid olika tillstånd. Att diabetiker med psykisk sjukdom oftare måste amputera delar av benet, och att de dör tidigare, kan delvis bero på att de dröjer längre med att söka vård.
– Men vi har också sett att psykiskt sjuka som drabbas av hjärtinfarkt inte får ballongvidgning i samma utsträckning som andra patienter. Här handlar det om patienter som befinner sig i sjukvården, men som ändå inte får rätt vårdåtgärd.
Lena Flyckt, ordförande i Svenska psykiatriska föreningen, efterlyser ett bättre samarbete mellan psykiatrin och somatiken:
– Psykiatrin borde bli bättre på att tidigt upptäcka somatiska problem. Vi behöver återta somatiken inom psykiatrin.
Ett tecken på detta är att föreningens höstmöte i oktober har rubriken »Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa«, och genomförs i samarbete med Svensk förening för diabetologi och Svensk förening för allmänmedicin.
Attitydundersökningen i Västerbotten kan jämföras med en motsvarande undersökning som gjordes två år tidigare, 2011. Då ser man att andelen som upplever sig orättvist behandlade i vården då var ännu högre. När det gäller den somatiska vården var minskningen signifikant, från 59 procent 2011 till 45 procent 2013.
– Det är mycket glädjande, säger Rickard Bracken från Hjärnkoll. Siffrorna måste tolkas med försiktighet. Men mycket talar för att vi ser en effekt av det arbete vi gjort.
