Johan Rockström, chef för Resilience Centre vid Stockholms universitet. Foto: Henrik Montgomery /TT

År 2050 måste världen kunna föda nio miljarder människor, två miljarder fler än i dag. Samtidigt lever vi redan i dag över våra tillgångar. Och vi börjar redan känna de första konkreta effekterna av den globala uppvärmningen: utsläpp av metan när permafrosten töar, och svår torka i bland annat Mellanöstern.

Det konstaterade professor Johan Rockström i sitt inledningsanförande till Eat – Stockholm Food Forum, en internationell konferens om mat, miljö och hälsa som hölls i Stockholm i slutet av maj.

– Det är möjligt att föda nio miljarder människor på jorden, sade han. Men det kräver stora omställningar. Vi måste ändra livsstil, odlingsmetoder och mycket annat.

Johan Rockström är chef för Resilience Centre vid Stockholms universitet, som var vetenskaplig medarrangör till konferensen. Initiativtagare var Gunhild Stordalen vid den norska Stordalenstiftelsen. Tanken var att samla internationella företrädare för forskning, politik och näringsliv för att skapa dialog kring dessa frågor.

Huvudtalare under konferensens första dag var USAs tidigare president Bill Clinton, som efter en större bypassoperation för tio år sedan bestämde sig för att ändra livsstil: han blev vegan, tränar regelbundet och är betydligt smalare än när han var president.

Genom Clintonstiftelsen är han engagerad i frågor om mat och hälsa, och han har bland annat förhandlat fram en överenskommelse med de tre största läsktillverkarna, som innebär att de tagit bort all sockersötad läsk från drickaautomaterna i skolorna i hela USA.

Idag arbetar stiftelsen mycket med att utveckla hållbart jordbruk i u-länder, och man har experimentjordbruk i bland annat Malawi.

– Jag tror det är sådana här frågor som kommer att dominera framtiden, mer än frågan om kontroll över olja och gas, sade han. Bättre batterier, solenergi och annan förnybar energi kommer att göra de fossila bränslena överflödiga.

Richard Horton, chefredaktör för den medicinska tidskriften Lancet, frågade Bill Clinton hur han gjort för att nå resultat i förhandlingar med industrin.

– Jag ber inte industrin att sluta tjäna pengar, sade Clinton. Jag visar att de kan tjäna pengar på något annat. I dagens värld måste man lösa problem med samarbete.

Forskare och andra hälsoexperter föreläste om fetma och undernäring, och sedan var det dags för en panel av företagsledare att stå till svars. Ett par norska företag som odlar lax respektive säljer frukt och grönsaker hade ett antal hälsopoäng redan från start.

Säljer man hamburgare har man ett svårare utgångsläge. Men Richard Bergfors, vd för den svenska hamburgerkedjan Max, beskrev hur man målmedvetet gör små förändringar i menyerna. Max är också den enda hamburgerkedjan i världen som klimatkompenserar hela sin verksamhet, genom att plantera träd i Uganda, sade han.

Peter Bakker är ordförande för Business Council for Sustainable Development, en internationell sammanslutning av storföretag med intresse för miljöfrågor. Det finns en rad åtgärder som företagen kan genomföra eller medverka till, fastslog han.

Det handlar bland annat om att halvera förlusten av mat och att arbeta för ett klimatsmart jordbruk. Företagen själva bör ändra sina bokslut så att de inte bara visar det ekonomiska resultatet, utan också resultatet för miljö och hälsa. Och så måste företagen internalisera sina externa kostnader.

– Det innebär att man sätter pris på koldioxid, vatten och så vidare, sade Peter Bakker.