– Jag blev helt såld när jag kom hit på intervju. Det kändes väldigt familjärt, säger AT-läkaren Aldo Silva Tapia. Han tar en försiktig tugga av den mikrovarma lunchen i lunchrummet på Kiruna sjukhus.
De tre andra AT-läkarna som samlats i de djupa, blå sofforna håller med. De beskriver det som att de blev golvade av den trevliga stämningen och kollegorna. Anton Lindberg och Gustaf Beijer började samtidigt som Aldo Silva Tapia för snart ett år sedan och gör sin medicinplacering, medan Fanny Palmgren arbetar på en vårdcentral i Kiruna.
En annan viktig anledning till att de valde Kiruna var de korta väntetiderna. Aldo Silva Tapia och Gustaf Beijer, som gick i samma klass på Karolinska institutet i Stockholm, fick sina tjänster tio dagar efter examen.
Ingen av dem har ångrat valet. De lär sig mycket, får ta stort ansvar men får också mycket stöd. Med undantag från psykiatriplaceringen, som görs i Gällivare, får handledningen och det kollegiala stödet genomgående mycket höga betyg i rankningen. Medicin- och allmänmedicin får mest beröm.
– Medicin är riktigt bra i Kiruna. Det har väl att göra med att det är ett litet sjukhus – det är så få platser att man i princip har koll på alla patienter på sjukhuset – samtidigt som alla sjukdomarna finns här, säger Fanny Palmgren som får sin legitimation om två månader.
För några år sedan var tongångarna mindre positiva. 2011 lämnade Robert Svartholm, Läkarförbundets regionala huvudskyddsombud i Norrbotten, in en så kallad
6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket. Enligt den arbetade AT-läkarna utan regelbunden handledning, och jobbade ofta fler än fyra jourpass per månad. Arbetsbördan beskrevs som tung, särskilt på kirurgkliniken.
– AT har helt klappat ihop i Kiruna, sa Robert Svartholm till Läkartidningen då.
Den lokala läkarföreningen slog även larm till Socialstyrelsen eftersom de ansåg att utbildningens kvalitet hotades. Myndigheten höll med och krävde åtgärder. I samma veva försvann kirurgbakjouren och akutkirurgin från Kiruna sjukhus.
– Det var utifrån det utgångsläget som vi började jobba tillsammans med Sylf och läkarföreningen, säger Lars-Göran Olofsson, som började som länssamordnare för AT samma år.
Resultatet blev bland annat att medicinplaceringen förlängdes och kirurgplaceringen kortades ned. En mindre del av den flyttades till Gällivare sjukhus. Dessutom strukturerade Kiruna sjukhus om vården rejält, särskilt det akuta omhändertagandet. I dag finns en specialist eller en ST-läkare i akutsjukvård eller internmedicin på akutmottagningen dygnet runt. Det innebär att AT-läkarna inte längre arbetar ensamma.
– Man har alltid en erfaren kollega att fråga, säger Aldo Silva Tapia, som dock är lite kluven till att de nattliga ensamjourerna har tagits bort. Han tror att det stora ansvaret är lärorikt.
De andra AT-läkarna tycker däremot att förändringen enbart är positiv.
– Det är mer patientsäkert och ger bättre handledning, säger Anton Lindberg och får medhåll från Gustaf Beijer.
–Det är skönt att ha någon man kan rycka tag i och resonera med om det behövs.
Fanny Palmgren är den enda i gänget som hann gå ensamjour. Hon säger att hon visserligen utvecklades snabbt, men hon tycker att hon lär sig ännu mer nu.
– Jag kan fokusera mer eftersom jag vet att det finns en till läkare på plats. Förut behövde man ha koll på exakt allt som hände. Nu kan man göra saker mer ordentligt, säger hon och tillägger:
– Och man får inte lika ofta ont i magen dagen efter nattjouren för att man kommer på att man missade saker eftersom det var så mycket att göra.
Enligt Lars-Göran Olofsson är transparensen vid intervjutillfället ytterligare en sak som har förändrats sedan 2011.
– Har det legat en förändring i »pipen« som inte riktigt landat har vi varit noga med att berätta det. Det har gjort att alla har varit införstådda med vad man sökt.
Kiruna sjukhus tar emot fyra AT-läkare per termin. På varje plats går det ungefär tre sökande. Lars-Göran Olofsson, som sköter rekryteringen, säger att han lägger stor vikt vid att hitta läkare som passar in på sjukhuset och uppskattar det unika med Kiruna – det isolerade läget och de vidsträckta fjäll- och myrmarkerna. Intresse för friluftsliv är därför ett plus.
– Kiruna är ganska långt bort i världen. Man måste vara en person som gillar de förutsättningar som finns här även utanför jobbet.
Han söker också personer som vill stanna i Kiruna när de är lediga.
– Vi vill inte ha inpendlare, utan någon som verkligen bor här. Annars blir du aldrig en del av gänget.
Fanny Palmgren, som är född utanför Boden, är den enda norrbottningen i det nuvarande AT-gänget. Hon valde Kiruna för att hon längtade tillbaka till Norrbotten. För de andra var det snarare det annorlunda och icke hemtama som gjorde Kiruna så lockande.
– Anledningen till att jag sökte hit från första början var den exotiska biten, lite glesbygdsmedicin och vildmarksdoktor. Och så närheten till skidåkningen förstås, säger Gustaf Beijer som kommer från Stockholm.
Intresset för friluftsliv förenar dem. På fritiden åker de skidor, fjällvandrar och dyker. Det har gjort att sammanhållningen och vänskapen har växt sig stark.
– Man fick känslan att man var här med gelikar direkt, säger Anton Lindberg.
Gustaf Beijer berättar att han lovade sina kompisar i Stockholm att han skulle komma hem minst en gång i månaden innan han flyttade till Kiruna.
– Men jag har bara varit hemma två gånger på sju månader. Och då har det nästan känts jobbigt att åka iväg.
I årets AT-rankning uppger 89 procent av Kirunaläkarna att de tycker att de har inflytande över arbetsmiljön. Det nuvarande AT-gänget tror att det är lättare för dem att påverka saker eftersom de är så sammansvetsade.
– Vi diskuterar saker väldigt öppet. Att vi känner varandra så bra gör kanske att vi tar upp saker som är besvärliga på ett annat sätt än vad vi skulle gjort annars, säger Fanny Palmgren.
En annan sak som underlättar är att beslutsvägarna är korta. De har en personlig relation med alla, vilket gör det lättare att komma med förslag på förändringar eller kritik. Enligt AT-läkarna finns det också en stor lyhördhet och flexibilitet. Fanny Palmgrens schema stuvades om när hon kom på att hon ville vara på en infektionsavdelning, och Gustav Beijer har fått ja till att göra sin psykiatriplacering i Luleå i stället för Gällivare.
– Jag skickade bara ett mejl till Lars-Göran och frågade om det gick. Dagen efter så svarade han att det var ordnat, säger han.
Efter kritiken 2011 har akutchefen startat regelbundna arbetsplatsträffar. Lars-Göran Olofsson träffar också AT-läkarna med jämna mellanrum.
– Det är viktigt att fånga upp och förändra saker som inte fungerar i ett tidigt skede. Och går det inte att göra något åt så får man förklara varför, säger han.
Bakom de höga poängen i årets mätning finns bara nio svarande AT-läkare. Men varken det nuvarande AT-gänget, studierektorn Mikael Grumstedt eller AT-samordnaren Lars-Göran Olofsson tror att förstaplatsen är en slump.
– Vi har aktivt försökt stärka AT-läkarnas kliniska handledning och närvaron av seniora doktorer. Nu tror jag att vi har funnit en struktur för framtiden, säger Mikael Grumstedt som själv gjort sin AT på sjukhuset.
Kiruna var inte med på listan 2011 och 2012 eftersom det var för få svarande. Förra året hamnade sjukhuset på 23:e plats i rankningen. Förutom förändringarna som har gjorts tror Mikael Grumstedt att lyftet beror på att bemanningen och stämningen på sjukhuset har blivit bättre.
– Sjukhuset präglas av ett »Yes we can«. Det finns ett starkt ansvarstagande hos varje enskild person.
