»Okej, vill du läsa i Polen – gör då det, men det är ditt bekymmer.«
– Lite så ser attityden ut i dag, säger Jerzy Leppert, professor i allmänmedicin vid Centrum för klinisk forskning i Västerås.
Under fyra somrar har Landstinget Västmanland erbjudit svenska läkarstudenter som läser i Polen skräddarsydd praktik.
Initiativet kom från ett av landstingsråden, vänsterpartisten Hans Jansson. Hans son hade börjat på läkarutbildningen i Gdansk och stött på patrull. I Polen ställs det krav på att studenterna gör sommarpraktik inom hälso- och sjukvården och sonen ville, liksom majoriteten av de svenska utlandsstudenterna, göra praktik i Sverige. Något som visade sig vara snudd på omöjligt.
– Det blev tydligt för mig att det inte finns någon ordentlig koppling mellan Sverige och Polen, säger Hans Jansson.
Han tog kontakt med Jerzy Leppert och frågade om det gick att göra något åt problemet. Landstinget har sedan många år ett samarbete med Uppsala universitet och ordnar kliniska placeringar åt läkarstudenterna under terminerna. Jerzy Leppert frågade i sin tur handledarna om det skulle fungera att ta emot svenska studenter från utländska läkarutbildningar under sommaren. De sa ja.
Därefter gick det snabbt. Blickarna riktades mot den polska staden Wroclaw och Wroclaw Medical University, där över 200 svenska läkarstudenter finns. En annan anledning till valet av just Wroclaw är att Jerzy Leppert är född där. Via hans kontakter och språkkunskaper blev det enklare att få igång ett samarbete, och parterna slöt ett avtal.
2011 åkte en mindre landstingsdelegation till Wroclaw. En liten och vilsen grupp svenska studenter mötte dem. En av dem var Casper Collett.
– Man är helt bortkopplad när man pluggar utomlands. Man har ingen som helst kontakt med svensk sjukvård, säger han och fortsätter:
– Om man ringer för att ordna praktikplats i Sverige får man bara höra att platserna redan är öronmärkta. Eller så är det försäkringsfrågan som ställer till problem.
För hans del ledde mötet på universitet i Wroclaw till tre somrars praktik i Västmanland. Sedan februari gör han sin AT på sjukhuset i Västerås.
– Det är ett väldigt trevligt sjukhus. Varken jag eller min fästmö, som också läst i Wroclaw och just nu väntar på sin AT, kommer från Västmanland men har ändå valt att stanna kvar.
Första sommaren fick fem studenter från Wroclaw praktik. Alla som ville fick en plats. Praktikperioden är på fyra veckor och har skräddarsytts för att passa kraven som den polska läkarutbildningen ställer. Varje student får individuell handledning. Första och andra året praktiserar de inom primärvården, tredje året på sjukhuset i Västerås. Först på medicinkliniken, sedan på kirurgavdelningen och femte året på pediatrik/gyn.
Praktiken är oavlönad, men studenterna får bo gratis i en studentkorridor på sjukhusområdet.
Allt har dock inte gått smärtfritt. Försäkringsfrågan var ett av hindren på vägen. Första sommaren blev lösningen att anställa studenterna som vårdbiträden. Numera täcks Wroclawstudenterna av samma försäkring som Uppsalastudenterna, eftersom Centrum för klinisk forskning – som organiserar praktiken – är en del av Uppsala universitet. En annan viktig fråga var vilken ersättning som klinikerna skulle få.
– Det går inte att motivera dem att jobba gratis. Vi kände att det var viktigt att de fick samma ersättning som de får för att ta emot de svenska studenterna, säger Jerzy Leppert.
Landstingspolitikerna hostade upp 60 000 kronor för att täcka kostnaderna det första året. Sedan dess har antalet studenter ökat varje sommar. Andra sommaren kom 12 stycken, förra året 16 och i somras 22. Nästa sommar hoppas Jerzy Leppert på 30 platser.
Intresset för sommarpraktiken har ökat. I år var det 33 sökande till de 22 platserna. Vem som får en plats avgörs med hjälp av ett antal urvalskriterier. Det viktigaste är bra betyg. Men lokal förankring, tidigare forskning samt om man redan gjort sommarpraktik i landstinget – och skött sig bra – är också meriterande.
Kirurgen Johan Carlander har handlett läkarstudenter från både Wroclaw och Uppsala och konstaterar att det finns skillnader. I Polen blir studenterna grundligt drillade teoretiskt, men har mindre klinisk erfarenhet jämfört med Uppsalastudenterna.
Casper Collett nickar igenkännande och berättar om sitt första möte med en njurstenspatient på akutmottagningen.
– Jag kunde förstå att det var njursten och visste att det finns fem olika typer. Jag vet vilka som är vanligast, vilka som syns på en röntgen och vilka bakterier som brukar växa i dem. Men sedan tog det stopp eftersom jag inte lärt mig den kliniska handläggningen.
Samtidigt upplever Johan Carlander Wroclawstudenterna som extremt motiverade. Den polska läkarutbildningen är tuff. I Casper Colletts årskull tog sig till exempel bara 37 av de 82 ursprungliga studenterna ända fram till examen.
– Det har fungerat väldigt bra. Det är klart att det blir en inkörningsperiod. Men får vi bara studenterna att stanna hos oss är de redan inne i vårt system när de börjar sin AT, säger Johan Carlander.
Han tycker att fler landsting borde göra som Västmanland.
– Det vore bra för svensk sjukvård om man gjorde en drive för att försöka ta hand om de utlandsstuderande också.
Åke Tenerz, som är verksamhetschef på medicinkliniken, håller med.
– Det är klart att det är lite pyssel. Men säger man att man vill att de som utbildar sig utomlands ska komma till oss när de är färdiga läkare, är det minsta man kan göra att fixa så de får det här stödet. För mig är det här framtida kollegor.
Syftet med satsningen är långsiktigt. Förhoppningen är att praktikanterna ska skolas in så väl att de väljer att stanna kvar under sin AT och ST – allra helst inom bristspecialiteter som psykiatri och allmänmedicin – och sedan fortsätter inom landstinget som färdiga specialister. Än så längre har planen lyckats ganska bra. Fyra av fem från den första kullen har fått eller väntar på en AT-tjänst i Västmanland.
Joanna Nielsen, som läst tre år i Wroclaw och gjort två sommarpraktikperioder i Västmanland, säger att det inte är omöjligt att hon söker en AT-tjänst i landstinget. Förra sommaren var hon på en vårdcentral, i år har hon varit på en medicinsk akutvårdsavdelning.
– Det har fungerat väldigt bra. Handledarna har varit väldigt trevliga och duktiga och vill verkligen att vi ska lära oss saker.
Som utlandsutbildad läkare känner hon sig ibland betraktad som mindre värd, som ett slags »andra klassens läkarstudent«. Därför är hon extra tacksam över möjligheten.
– Många av oss utlandsstudenter vill arbeta och bo i Sverige. Då är det oerhört viktigt att få en inblick i den svenska sjukvården. Men svenska studenter får alltid företräde, säger hon innan hon försvinner i väg till sitt studentrum för att byta om.
En timme senare står hon och väntar på bussen till Västerås slott tillsammans med de andra festklädda praktikanterna. Wroclawstudenterna och deras handledare är bjudna till landshövding Ingemar Skogö på middag, en välkomnande gest som blivit en ny tradition: »Du inbjuds till informell samvaro över en bit mat för samtal om en eventuell yrkesframtid i Västmanland«, står det på inbjudan. På slottet hälsar landshövdingen gästerna med ett glas bubbel. Wroclawstudenterna är uppskattade, säger han.
– Det här samarbetet vidgar rekryteringsbasen till sjukvården. Det är klart jag hoppas att de trivs och vill stanna i länet.
Läs även:
