Uppgiften att vårdskador varje år kostar 3 000 patienter livet har cirkulerat i den allmänna debatten ett bra tag, och många gånger framställts som mer eller mindre ett faktum.

Sanningen är att siffran är en extrapolering som gjordes i en undersökning av Socialstyrelsen 2008 baserat på journalgranskning av cirka 2 000 journaler för 2003-2004 (se LT 23/2008).

Nu visar en ny undersökning från SKL att den verkliga siffran kan vara hälften så hög. I en granskning av närmare 30 000 journaler under 2013-2014 kommer man fram till att vårdskador kan vara en bidragande orsak till att patienter avlider i mellan 1 400 och 1 800 fall per år. När det gäller incidenter som kan ha lett till bestående men var uppskattningen i den gamla studien cirka fall 10 000 per år, medan man i SKL:s undersökning beräknar att 3 000 patienter kan ha fått bestående men på grund av vårdskador.

Minskningen ses trots att man använt en delvis annan metod med fler markörer, och därmed kunnat upptäcka fler vårdskador.

– Det är glädjande att de allvarliga skadorna synes vara färre, de som bidrar till dödsfall eller lett till bestående men, säger Eva Estling, projektledare på SKL.

Varför kommer ni till ett annat resultat?

– Det finns nog flera skäl till det. En orsak är att vi har ett helt annat underlag. Sedan har det gått i princip tio år och på den tiden har det hänt en hel del. Vi har fått en ny patientsäkerhetslag 2011, vi har haft nationella satsningar på patientsäkerhet. Jag tror att kulturen har förändrats och att riskmedvetenheten är en annan i dag. Man upptäcker saker tidigare innan det händer något allvarligt.

Att färre bestående men upptäcktes kan enligt SKL även bero på att deras genomgång gjordes kortare tid efter vårdtillfället.

Trots ökat fokus på patientsäkerhet uppskattar granskarna att en stor del, över 60 procent, av skadorna hade kunnat undvikas. Enligt SKL är de dominerande skadetyperna vårdrelaterade infektioner, läkemedelsrelaterade skador, kirurgiska skador samt trycksår och fall. För flera av dessa skadeområden finns evidensbaserade åtgärdsprogram som SKL tagit fram.

Granskningen har gjorts av över 200 läkare och sjuksköterskor på landets 63 akutsjukhus.