Valet av ministrar bjöd på en del överraskningar, erkänner Heidi Stensmyren. 29-årige Gabriel Wikström, som får ansvaret för folkhälsa, sjukvård och idrott, är ett relativt okänt kort för många inom hälso- och sjukvården.
– Det blir en stor post, men folkhälsa och sjukvård är ju nära förknippade områden. Det var ett intressant grepp att kombinera dem, säger Heidi Stensmyren.
I samma ögonblick som den nya regeringen presenterades på fredagsmorgonen fick hon ett mejl med en inbjudan från den nye ministern, som skrev att han ville träffas och lyssna på vad Läkarförbundet har för tankar om vad regeringen bör prioritera.
– Gabriel hörde av sig till mig när utnämningen tillkännagavs och vi ser fram emot ett nära samarbete, säger hon.
Heidi Stensmyren ser flera ljuspunkter bland förslagen i regeringsförklaringen. Hon tycker det är bra att regeringen vill värna om kollektivavtalen, stärka professionernas ställning i offentlig sektor och införa en ökad nationell styrning.
– En annan positiv sak är att regeringen vill se nya styrmodeller som skapar större frihet för medarbetarna inom hälso- och sjukvården.
Men hon har även invändningar mot en del förslag. Ett är förslaget om att ta bort den tvingande lagen om vårdval i primärvården.
– Det blir en avskaffning av en lagstiftning som först genomförts och sedan etablerat sig. En rad vårdcentraler har startats. Det innebär ett väldigt tvärt kast, säger Heidi Stensmyren som ser en motsättning i att regeringen vill avskaffa vårdval inom primärvården samtidigt som de propagerar för en mångfald i vården.
– Det vore bättre om de i stället satsade på att förbättra eller utveckla systemen. Principen att det finns en mångfald, en möjlighet att etablera sig och möjlighet att som medarbetare vara med och driva sin egen vårdcentral är värdefull.
Ett annat förslag som hon tycker är motsägelsefullt, är idén om att lagstifta om att begränsa vinster – men samtidigt ha kvar mångfalden.
– När det kommer skarpa förslag om detta tror jag att vi får titta noga på dem. Det är viktigt att de småskaliga professionsstyrda verksamheterna får vara kvar.
Hon lägger också in en brasklapp när det gäller förslaget om att dagens nationella riktlinjer ska bli obligatoriska. Hon tror det blir svårt att lyckas med det, eftersom riktlinjerna inte är tillräckligt implementerade i hälso- och sjukvården.
– Det man borde göra är att använda sig av de vårdprogram och behandlingsrekommendationer som vårdprofessionerna tar fram. Det är de som får genomslag i hälso- och sjukvården.