Den största gruppen receptbelagda läkemedel som säljs utanför förmånen är smittskyddsläkemedel, som landstingen i de flesta fall betalar för i sin helhet. Bland de läkemedel som patienterna betalar själva är potensmedel, östrogenpreparat och preventivmedel den största gruppen.
Orsakerna till kostnadsutvecklingen är enligt TLV dels ökade kostnader för smittskyddsläkemedel, dels att läkemedelsbolag allt oftare lyfter ut sina läkemedel ur förmånen. Ett skäl till det senare kan vara att en tillverkare av ett originalläkemedel vill hindra generisk konkurrens. Om originalläkemedlet inte längre ingår i förmånen måste ett generikabolag enligt nuvarande praxis tillhandahålla samma underlag som för ett nytt läkemedel, ett krav som kan vara svårt att uppfylla. Dessutom förhindras generikautbyte om originalläkemedlet inte ingår i förmånen.
Den fria prissättningen av läkemedel utanför förmånen gör att det enligt TLV finns ett stort behov av enklare och mer lättillgänglig prisinformation för patienterna, så att de kan välja ett apotek med lägre pris. Bättre information behövs enligt TLV även för förskrivare och landsting.
Rapporten är en del i ett uppdrag som TLV fått från regeringen. Slutrapporten ska vara klar den 1 mars 2015 och då ska TLV lämna förslag på åtgärder för hur situationen kan förbättras för patienterna. Praxis för att ta in generika i förmånen är något som TLV redan ser över.
Tidigare i år presenterade läkemedelsnätverket NEPI en sammanställning som visade att patienter köper receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånen för 1,5 miljarder kronor varje år. Att TLV i sin analys kommer fram till en högre siffra beror i huvudsak på att NEPI räknat bort de läkemedel, främst smittskyddsläkemedel, som landstingen betalar trots att de inte ingår i förmånen.
För att minska risken att patienter betalar för mycket för sina läkemedel föreslår NEPI att generikautbyte ska bli tillåtet även utanför förmånen samt att apotekens påslag ska vara detsamma oavsett om ett läkemedel ingår i förmånen eller inte.
