Hur tillståndet ska behandlas hos cancerpatienter är något som SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, sammanfattat. SBU baserar sin sammanfattning på en systematisk kunskapsöversikt från Cochrane som publicerades under 2013. Den huvudsakliga frågan är i vilken form antibiotikabehandling bör ges till dessa patienter som i nuläget oftast behandlas intravenöst med bredspektrumantibiotika. Mortalitet och misslyckad behandling, det vill säga där antibiotika inte gav effekt, har varit primära utfallsmått (end-point) i de flesta av materialen.
Slutsatsen är att peroral antibiotikabehandling ofta är lika bra som intravenöst dito för cancerpatienter med neutropen feber där risken för allvarliga biverkningar bedöms som låg. Till lågriskpatienter hör patienter under 60 års ålder, med ett systoliskt blodtryck över 90 mmHg och patienter som inte har sjukdomar som KOL. En fördel med tablettbehandling är att antalet dygn som patienten slutenvårdas kan minskas och att användningen av bredspektrumantibiotika kan minskas. För patienter med hög risk för komplikationer såsom vid akut leukemi, pneumoni, organsvikt, stamcellstransplanterade och hemodynamiskt instabila patienter bedöms dock inte per oral antibiotikabehandling vara lämpligt som förstahandsval.
SBU konstaterar att antalet dödsfall varit relativt lågt i de studier som ingår vilket kan göra det svårt att dra alltför långtgående slutsatser. En annan invändning är att de flesta studierna gjordes för mer än 15 år sedan då det delvis rådde ett annat resistensmönster, till exempel har resistensen mot kinoloner ökat sedan dess. Studier där olika perorala antibiotikabehandlingar jämförs mot varandra efterfrågas av SBU.
Här är SBU:s rapport.
