Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm utreder för närvarade hur rättsäkerheten ska kunna öka på det hittills i stort sett oreglerade område som vården av beslutsoförmögna personer utgör.
På Läkarförbundets och Läkaresällskapets årliga etikdag berättade han att man tänker sig att beslutsoförmågan ska fastställas genom ett beslut, som ska kunna överklagas. Det ska finnas fastställda kriterier för när man anses sakna beslutsförmåga, till exempel att man inte förstår relevant information.
Beslutet ska grundas på ett medicinskt underlag, sa Lars-Erik Holm.
– Om beslutet fattas inom vården ska det vara en läkare som fattar det. Men även om det sker på andra områden, som inom socialtjänsten, ska det grunda sig på läkarintyg eller ett likvärdigt dokument.
Bedöms en patient som beslutsoförmögen ska man i första hand fråga sig om hen kan bli beslutsförmögen med lämpligt stöd. Om det inte anses möjligt ska en ställföreträdare kunna träda in och fatta beslut för patientens räkning. Med så kallade framtidsfullmakter ska man kunna peka ut vem man vill ska bli ens ställföreträdare om man skulle bli beslutsoförmögen. Annars är idén att man ska gå till närstående enligt en fastställd turordning.
Lars Erik Holm betonade att ställföreträdares roll är i första hand att hjälpa vården att utreda vad som är eller skulle ha varit patientens vilja.
– Patientens vilja går före patientens bästa.
