Hösten 2013 fick Ola Bergstrand, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef på Vårdcentralen Löddeköpinge i Skåne, i uppdrag att titta närmare på den ständigt pockande frågan: Hur behåller man och lockar läkare till primärvården?
Uppdraget kom från hans chef Karin Träff Nordström, som även är ordförande i Svensk förening för allmänmedicin.
Ola Bergstrand har intervjuat ett hundratal läkare inom primärvården i Skåne. Han har även pratat med studierektorer och verksamhetschefer.
Resultatet ger en relativt dyster nulägesanalys. Många beskriver arbetet som hårt, ensamt och stressigt. Fortbildningen får stå tillbaka till förmån för »produktionen«, patienttiden är ofta så kort att de inte tycker sig hinna göra ett bra jobb. En majoritet inom den offentliga primärvården arbetar deltid för att orka.
Bristerna i arbetsmiljön gör det i sin tur svårt att rekrytera. »Dessvärre tycks primärvården i dagsläget befinna sig i något av ett Moment 22 där förutsättningarna att man ska kunna rekrytera fler läkare är att man först förbättrar arbetsmiljön, men för att detta ska kunna göras krävs att man redan från början är fler läkare«, skriver Ola Bergstrand i rapporten.
Det kan låta hopplöst, men enligt Ola Bergstrand finns det hopp. Han har studerat vad framgångsrika skånska vårdcentraler – ett slags gröna öar med låg personalomsättning – har gjort för att lyckas och hittat flera likheter. Mest utmärkande är att de gjort en medveten satsning på arbetsmiljö.
– I grund och botten handlar det om att skapa en bra arbetsmiljö. Man kan stå ut med väldigt mycket om man känner att man trivs och har inflytande, säger Ola Bergstrand.
Läkarna på de »gröna öarna« har möjlighet till regelbunden fortbildning och är nöjda med ledningen. En annan gemensam faktor är att läkarna ofta har sidouppdrag utöver mottagningsarbetet och att de har en viss frihet att lägga upp arbetet som de själva vill. Just individanpassning är en viktig nyckel för att skapa en god arbetsmiljö, enligt Ola Bergstrand.
– Det handlar om allt från vilka tider som man vill jobba till att man får ledigt när man önskar och äger sin tidbok, så att den inte över- och dubbelbokas hela tiden.
Han tror också att man måste lägga upp arbetet på vårdcentralen utifrån läkarna, som han kallar för navet i primärvården.
– Man får inte vara rädd för att arbeta utifrån de premisserna. Naturligtvis ska läkare inte stå och strimla papper eller tömma diskmaskinen. Det är illa använd läkartid.
Den övrig personalens arbete bör anpassas så att de kan ge en god service till läkaren, enligt Ola Bergstrand.
– Det har inte att göra med att läkare är förmer än andra, utan om att få ett bra flöde och använda tiden på rätt sätt. Har man en brist på läkartid och läkare, får alla en dålig arbetsmiljö på en vårdcentral.
Ola Bergstrand har själv lyckats vända utvecklingen på en vårdcentral som befann sig i en negativ spiral. Som färsk specialistläkare blev han verksamhetschef för den kraftigt underbemannade vårdcentralen i Löddeköpinge 2011. Förutom honom själv fanns det endast tre fasta distriktsläkare på vårdcentralen som har ett upptagningsområde på drygt 12 000 personer. Nu är situationen en helt annan. Från december i år, när en ST-läkare blir färdig, kommer vårdcentralen ha nio fast anställda specialister i allmänmedicin.
– Ryktet har vänt. Nu hör läkare av sig till oss, säger Ola Bergstrand.
En avgörande del i vändningen var att de få kvarvarande läkarna skyddades från en orimligt hög arbetsbelastning.
– Det är viktigt att ta hand om de läkare man har kvar extra mycket. Det blir lätt så att man öser på med mer jobb och då slutar en till allmänläkare och sedan ytterligare en. Och så rasar hela korthuset.
Ola Bergstrands tips för att göra vårdcentralen till en attraktiv arbetsplats
Kontinuitet
Lista patienter på en namngiven läkare. Då blir arbetsinsatsen oftast lägre, eftersom doktorn känner patienten. Ansvarskänslan för »de egna patienterna« ökar också. Dessutom vill patienterna gärna besöka samma doktor.
Skydda befintliga läkare
Skapa en dräglig arbetsmiljö för de fasta läkarna även om vårdcentralen är underbemannad och befinner sig i ett pressat läge. Risken är annars stor att även de slutar och vårdcentralens rykte försämras. Låt andra personalkategorier ta över en del av läkarnas arbetsuppgifter. Anställ underläkare, men se till att de har god handledning. Anlita hyrläkare vid behov.
Inflytande över arbete och tidbok
Låt läkarna styra sin arbetstid och sitt arbetssätt så långt det är möjligt. Ett exempel är att låta läkaren »äga« några av tiderna i tidboken för att kunna boka in patienter med kort varsel. Sätt tydliga mål och ramar för vad läkarna förväntas göra, men låt dem själva bestämma hur de gör det.
Inflytande över arbetstiden
Fastställ minimibemanning. Planera tillsammans. En vårdcentral berättade att läkargruppen träffades över en bit mat och vin hemma hos en kollega för att tillsammans förhandla fram ett fungerande sommarschema.
Rimlig tid för administration
Jaga »tidstjuvar« och försök undvika onödigt dubbelarbete.
Fokusera på det som går att påverka
Undvika att fastna i ältande om sådant som vårdcentralen inte kan påverka – som dåliga IT-system. Skapa ett forum för att kunna tipsa varandra om hur man kan göra det bästa av de givna omständigheterna.
Lyft medicinskt utvecklingsarbete
För mycket fokus på ekonomi på alla möten går ut över motivationen och arbetsglädjen. Lyft fram medicinsk kvalitet och patientsäkerhet.
Stimulera till kollegial dialog
Avsätt tid för falldiskussioner och intern fortbildning. Uppmuntra informella läkarmöten, som en gemensam lunch eller fika. Ordna utbildningsmöten via länk med läkare på andra vårdcentraler.
Stå för att läkarna är nyckelpersoner
Alla yrkeskategorier är nödvändiga, men läkarna är navet och den övriga personalens arbetssätt bör utformas utifrån det. Stärk samtidigt samarbetskulturen med gemensamma sociala aktiviteter, utvecklingsdagar, internat och regelbundna möten mellan exempelvis läkarna och triagesjuksköterskorna.
Liberal inställning till fortbildning
Det är viktigt att allmänläkarna kontinuerligt får ta del av ny kunskap och nya riktlinjer samt uppdatera gamla kunskaper.
Uppmuntra till variation i arbetet
Många upplever det alltför tungt att bara syssla med mottagningsarbete. Låt läkare varva mottagningsarbetet med andra arbetsuppgifter för att behålla arbetsglädjen. Några exempel är att vara handledare för utbildningsläkare, medicinsk rådgivare, forska, vara studierektor eller hålla i internutbildningar.
Satsa på utbildningsläkare
Utbildningsläkare är sannolikt en av de bästa rekryteringsbaserna. Ge dem ett bra schema, goda fortbildningsmöjligheter och mycket stöd.
Ta vara på seniora läkare
Äldre läkare som är goda förebilder bör erbjudas att fortsätta arbeta på de villkor som passar dem. En idé är att låta en äldre läkare grupphandleda yngre läkare.
Ett bra ledarskap
Ledarskapet har stor betydelse för arbetsmiljön och trivseln. Lyhördhet och förståelse för läkarnas arbete, behov och förutsättningar är viktigt.
Konkurrenskraftig lön
Lönenivån bör läggas över sjukhusspecialisterna för att öka primärvårdens attraktivitet. Ingångslönerna kan vara avgörande för vad unga läkare väljer för specialitet.