– Det är allvarligt att prioriteringarna inom primärvården i dag i större utsträckning görs efter patienternas efterfrågan och inte efter vem som är i störst behov av vård. Detta är inte i enlighet med de etiska principer som ska styra vården, skriver riksrevisor Jan Landahl i ett pressmeddelande till den färska – och mycket kritiska – rapporten om hur vårdvalsreformen har påverkat primärvården.

»Vårdkostnaderna tycks öka, skillnaderna mellan landstingen minskar inte och vårdkrävande patienter missgynnas«, konstaterar Riksrevisionen. 

I sin granskning skriver den att det har blivit svårare att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens principer om att alla ska få en likvärdig vård och att de svårast sjuka ska få hjälp först, sedan vårdvalsreformen infördes. En krock mellan patienternas efterfrågan och de etiska principerna som ska styra prioriteringarna i vården har uppstått. 

Vårdgarantin skulle öka tillgängligheten. Och så har det också blivit, enligt Riksrevisionen. Men det är främst friska personer i socioekonomisk starka områden som har vunnit på förändringen. De som behöver vården mer, har däremot trängts undan.

Riksrevisionen har granskat utvecklingen av vårdkonsumtionen i Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Slutsatsen är att antalet läkarbesök har ökat bland friska människor i de två regionerna, medan de sjuka patienternas läkarbesök har blivit färre sedan vårdvalsreformen infördes.

Riksrevisionen skriver till exempel att 1 700 personer med allvarlig sjukdomsbild i Skåne inte träffade en läkare under en tvåårsperiod. Samtidigt tillkom 47 000 nya patienter som hade antingen lindriga eller självläkande symtom under perioden.

Kontinuiteten har inte heller förbättras. Enligt granskningen verkar inte patienternas möjlighet att träffa samma läkare blivit bättre.

Mångfalden och nytänkandet har inte heller stimulerats som det var tänkt. Enligt Riksrevisionen har troligen allt för styrande krav från stat och landsting hämmat utvecklingen.

Nya vårdcentraler har främst startats i socioekonomiskt starka och befolkningstäta områden. Vårdcentralerna i städernas och tätorternas socioekonomiskt svagaste områden har däremot färre läkare, trots att det förväntade vårdbehovet är större. Riksrevisionen konstaterar också att behovet av hyrläkare är fortsatt stort i hela landet och särskilt alarmerande i glesbygden.

Att landstingen själva fått avgöra hur vårdval ska utformas och hur ersättningsystem ska fungera, har enligt Riksrevisionen lett till att klyftorna mellan landstingen har ökat. I rapporten föreslår man därför att regeringen ser till att samordna ersättningsystemen i landets 21 landsting. Systemen bör »vara enkla och styra mot vårdens etiska principer«, skriver kontrollmyndigheten.