Regeringen själv lämnade aldrig förslaget om att ta bort vårdvalsobligatoriet i primärvården till lagrådet. Det var istället riksdagens socialutskott som bad lagrådet yttra sig om propositionen. Socialutskottets ordförande Emma Henriksson (KD) har också KU-anmält folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström för att inte ha inhämtat lagrådets yttrande.
Nu slår lagrådet fast att beredningen av lagförslaget inte är godtagbar. Den uppfyller inte kraven i regeringsformen, och förslaget kan därför inte, enligt lagrådet, ligga till grund för lagstiftning.
Lagrådet tar bland annat upp följande brister i beredningen:
• Remissinstanserna fick mindre än tre veckor på sig. Lagrådet påpekar att regeringen inte lämnat något motiv till varför remisstiden var så kort, eller till att lagändringarna ska börja gälla redan från den 1 januari 2015.
• Valet av remissinstanser var för snävt. Lagrådet saknar till exempel många patient-, yrkes- och näringslivsorganisationer, och konstaterar att ingen av remissinstanserna har särskild lagstiftningskompetens.
• Den korta tiden, en vecka, mellan remisstidens utgång och beslutet om propositionen gör att det ser ut som om regeringen inte tar regeringsformens beredningskrav på allvar, menar lagrådet.
• Regeringen har inte tillräckligt preciserat de problem som förslaget ska lösa. Följderna för patienter och utförare är inte heller analyserade ordentligt, anser lagrådet.
Lagrådet har också några synpunkter av lagteknisk karaktär. En sådan är att om begreppet vårdvalssystem ska användas i lagtexten bör det definieras så att det framgår på vilket sätt det skiljer sig från begreppet valfrihetssystem, så som det definieras i 1 kap. 1 § lagen om valfrihetssystem.
