En ökad andel av landstingens verksamhets­chefer använde under 2013 något nationellt kvalitetsregister för att förbättra verksamheten. Och över 70 procent av de certifierade registren presenterade sina resultat för patienterna. Det är de två effektmål som uppnåtts efter två år av den satsning som staten och Sveriges Kommuner och landsting gör på de nationella kvalitetsregistren under åren 2012–2016.

Men de flesta effektmål har inte nåtts i halvtid. Antalet forskningsprojekt som fått data från kvalitetsregistren har inte ökat i tillräcklig utsträckning. Och det är inte tillräckligt många kvalitetsregister som har en täckningsgrad på 80 procent eller mer. Siffran är 51 procent och målet var att 60 procent skulle ha minst 80 procents  täckningsgrad.

Registren behöver också integreras i informationsstrukturen, enligt Vårdanalys. Endast 28 procent av registren kan inhämta någon form av data automatiskt.

– Om kvalitetsregistren ska kunna fungera effektivt som redskap för att utveckla och förbättra sjukvården, behöver de integreras i en informationsinfrastruktur som är gemensam för hela hälso- och sjukvården, säger Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vårdanalys i ett pressmeddelande.

En och en halv miljard kronor satsas under de fyra åren.