»Transparens, öppenhet och tillit är viktigt för mig«

Det är nu drygt två månader sedan Catarina Andersson Forsman tillträdde tjänsten som ny generaldirektör på Läkemedelsverket. Hon kom direkt från en tjänst som hälso- och sjukvårdsdirektör i Stockholms läns landsting och ser en del tydliga skillnader.

– Det som skiljer mest är tempot. Sjukvårdens inneboende tempo är inte riktigt lika tydligt i en statlig myndighet, säger hon.

Men det är inte frågan om att hon har fått det lugnare på jobbet, kanske bara lättare att planera sin dag.

– Det är inte så att jag jobbar färre timmar nu, men det är mindre brandsläckningar och mer strategiskt jobb, mer långsiktighet. Men det är klart, när vi ska dra in ett läkemedel sent en fredag eftermiddag då dundrar det runt ganska bra här också, säger hon.

Catarina Andersson Forsman är den andra kvinnan på posten som generaldirektör för Sveriges största läkemedelsmyndighet. Hon efterträdde Christina Åkerman, som kritiserades för en nyckfull ledarstil. Kritiken handlade bland annat om att hon på sex år genomförde inte mindre än 13 omorganisationer och bytte ut minst 24 personer i ledningsgruppen.

I samtal med verkets personal har det kommit fram att Christina Åkermans ledarstil hos vissa skapade en känsla av att ingen gick säker och samtidigt en klyfta där en del var mycket kritiska medan andra förhöll sig mer neutrala. Catarina Andersson Forsman säger sig inte ha någon särskild strategi för att ena personalen efter det som varit.

 – Nej, jag har en strategi som går ut på att vara den jag är i min ledarstil. Jag vill verka för att vi har en bra arbetsmiljö, jag vill verka för att vi har en transparens och en tydlighet, säger hon.

Och kanske är det klokast att inte gräva i det som varit utan ställa siktet framåt med inställningen att tiden läker alla sår.

– Jag tror inte på revolutioner. Det vill säga att jag kommer in från dag ett och ritar om kartan och sedan har jag löst alla utmaningar som finns på verket. Utan jag tror att jag tillsammans med medarbetarna kan forma en verksamhet som bygger på transparens, öppenhet och tillit, för det är för mig det absolut viktigaste för att vi ska komma framåt och vara en effektiv myndighet, säger hon.

En utmaning som hon dock måste ta tag i omgående är Läkemedelsverkets allt sämre ekonomi. I verkets årsredovisningar går det lätt att se att den stora inkomstkällan, som svarar för 75 till 80 procent av alla intäkter, är avgifterna. Det handlar i huvudsak om ansökningsavgifter och årsavgifter från läkemedelsföretag som vill ha sina läkemedel på den svenska marknaden, men här finns även andra avgifter. Avgiftsnivån höjdes 2010, men har sedan dess legat still vilket också gjort att verkets avgiftsintäkter endast har ökat marginellt sedan dess. Myndigheten föreslog en höjning av avgiften från 2015, men fick – strax före valet – nobben av Socialdepartementet. Under perioden har verket i stället fått ökade inkomster i form av anslag och bidrag från staten som ska täcka de utökade uppdrag som myndigheten samtidigt har fått.

Problemet är att personalkostnaderna har ökat mycket mer än intäkterna under den här tiden. Lite förenklat kan det beskrivas som att intäkterna sedan 2010 har ökat med 100 miljoner kronor, medan personalkostnaden och totalkostnaden har ökat med 200 miljoner kronor under samma tid. En utveckling som har vänt vinst till förlust, och prognosen för 2014 pekar på ett minusresultat för and­ra året på raken. Något som naturligtvis inte håller i längden. Catarina Andersson Forsman har redan satt igång arbetet för att vända utvecklingen.

– Jag tror inte att vi kan springa fortare. Väldigt många är redan hårt belastade. Därför går vi just nu igenom alla våra processer och tittar på vilka verktyg som stödjer de processerna. Vi går igenom varje steg och tittar om vi kan göra det på ett enklare sätt. Det kommer initialt att ta tid, men det är enda sättet för att vi ska kunna göra saker effektivare, säger hon.

Även om det svenska Läkemedelsverket röner stor framgång och uppskattning i EU-samarbetet, där man är den näst mest anlitade myndigheten i Europa efter Storbritannien, så löser inte det problemen.

– Med ökade uppdrag så får vi visserligen ökade intäkter. Men det är ju en balans eftersom varje intäkt som vi får innebär att vi behöver händer som gör jobbet oavsett om det är nationellt eller internationellt, säger hon.

Lösningen blir därför att effektivisera verksamheten, men också att prioritera bland uppgifterna, enligt Catarina Andersson Forsman. Vissa förändringar av personalstyrkan har redan gjorts, berättar hon.

– Om du tittar på personalstyrkan i början av året och jämför med de som är här nu så innebär det att vi redan är färre jämfört med tidigare. Hur det kommer att se ut på sikt vet inte jag, men jag kan säga att vi inte kommer att bli många fler än vi är i dag. Tack vare effektiviseringar och prioriteringar ska vi ändå klara att bidra med den service som vår omvärld efterfrågar, säger hon.

Trots det kärva läget på personalfronten menar Catarina Andersson Forsman att det är viktigt att få in fler kliniskt verksamma läkare i Läkemedelsverkets arbete.

– Absolut, just kliniker är något som vi jobbar aktivt på att få hit. Vi har ett riktat projekt där vi åker ut med HR och kliniska läkare och berättar om hur det är att jobba här. Vi vill verkligen att det ska finnas duktiga kliniker på Läkemedelsverket, säger hon.

Ett problem är naturligtvis att så fort en kliniskt verksam läkare lämnar kliniken tappar ju han eller hon kontakten med den kliniska vardagen.

– Just det, men vi försöker också att vara mer flexibla. Vi har ett antal anställda som jobbar deltid ute i vården, det är inte alls ovanligt, säger Catarina Andersson Forsman.

Läkemedelsverket har sedan några år tillbaka ett antal regeringsuppdrag där myndigheten utvärderar och driver olika projekt. Vissa ska redovisas snart, andra senare, men Catarina Andersson Forsman vill inte berätta så mycket om dem innan rapporterna ligger på bordet. Redan nu i mitten av december ska myndigheten lämna en lägesrapport till den nya regeringen om den nationella läkemedelsstrategin, som initierades av den förra regeringen.

– Det vi spänt väntar på är hur den nya regeringen ser på att fortsätta arbetet med den nationella läkemedelsstrategin. Personligen var jag redan när jag var på landstingssidan positiv till att man samlade sig nationellt kring dessa frågor. Sedan finns det de som säger att det hade hänt ändå och det var bara pågående projekt, men jag tror ändå att det som är poängen här är att man har satt upp aktiviteter, man har satt upp mål och man försöker dra åt samma håll. Min förhoppning är att man fortsätter att driva detta som en sammanhållen verksamhet mellan alla inblandade aktörer för jag tror att man blir mycket starkare om man samarbetar, säger Catarina Andersson Forsman.

Lika mycket som hon hoppas att den nationella läkemedelsstrategin får fortsätta sitt arbete i Läkemedelssverige hoppas hon att andra frågor snart når vägs ände. En sådan är den om generisk förskrivning. Frågan har redan utretts av Läkemedelsverket två gånger tidigare, 2005 och 2012, och senaste gången var det många som uppfattade Läkemedelsverkets slutrapport som att det nu var färdigt. Men regeringen har ställt nya frågor. Detta var ju före Catarina Andersson Forsmans tid på verket, så hon har bara en utomståendes insyn i frågan.

– Jag uppfattar det som att vi kanske inte var tillräckligt tydliga mot regeringen i vissa delar, så nu vill man ha förtydliganden på vissa delar och därför är det här tredje gången gillt, säger hon.

Hon vill dock inte redovisa sin egen ståndpunkt i frågan.

– Som myndighetschef vill jag inte föregå några utredningar utan nu har vi fått väldigt skarpa frågor och de ska vi svara på till 31 maj 2015, säger hon.

Lika förtegen är hon när det gäller frågor om uppdragen om generiskt utbyte, att minska oegentlig förskrivning av narkotika på särskilda receptblanketter och strukturerade läkemedelssamtal på apotek.

– Jag kan inte prata så mycket om de här delarna ännu, säger hon.

Frågan om de strukturerade läkemedelssamtalen på apotek rymmer dock en potentiell konflikt då Läkarförbundet ställer sig mycket kritiskt till hela idén, verkets genomförande av försöksverksamheten och den prelimi­nära rapport som Läkemedelsverket har sammanställt. Läkarförbundet menar att de strukturerade läkemedelssamtalen inte kan ses som någon ny tjänst som Läkemedelsverket föreslår, utan endast ska ses som ett redskap för apoteken att fullgöra sin skyldighet att informera och ge råd till sina kunder.

Catarina Andersson Forsman säger sig inte ha någon personlig uppfattning i frågan, men hon hoppas och tror att detta kan gå att lösa på ett pragmatiskt sätt.

– Jag har noterat att Läkarförbundet har den här ståndpunkten, och det finns andra som har andra ståndpunkter. Nu har vi ett uppdrag och det ska vi leverera på ett klokt och bra sätt. Men min bild av vården är att ibland så har vi ideologier som är här, högt uppe, men när man sedan kommer ner i den praktiska vården så brukar det lösa sig väldigt bra, säger hon.

Precis som med den nationella läkemedelsstrategin ska detta uppdrag redovisas redan nu i mitten av december, så frågan om hur mycket Catarina Andersson Forsman och Läkemedelsverket har tagit till sig av kritiken kommer snart att visa sig.