Färre larm om arbetsmiljöbrister

Jag har jobbat i en avdelning där en 6:6-anmälan har genomförts.
Att driva en 6:6-anmälan är jobbigt, inte minst för en grupp som knappast eller inte alls hinner med de dagliga arbetsuppgifterna. Att man inte hinner med är i vanliga fall anledningen varför en sådan anmälan görs.
Att man förlänger processen är säkerligen bra för att förbättra den visade statistiken, dock inte för att lösa problemen.
Det finns en klar risk att gruppen ger upp under vägen. Synnerligen är denna risken stor när gruppen har gjort en anmälan en gång tidigare.
Man orkar helt enkelt inte driva det, när situationen inte bättrar sig eller försämrar sig igen.

Jag är invandrare – och kanske är jag inte helt assimilerad än. Att Lise-Lotte Hamfelt pratar om att Arbetsmiljöverket »pekar med hela handen« ger mig – som har varit delaktig i en läkargrupp som har försökt driva en 6:6-anmälan – antingen ett mild leende, eller ett inseende, att jag fortsättningsvis inte förstår mig på konnotationen av svenska uttrycket »pekar med hela handen«.

I våran fall gjorde Arbetsmiljöverket ett vitesförläggande.
- Jo, det pekades med hela handen!
Det gjordes upp ett åtgärdsplan som var väldigt fint på pappret, ändrade dock inget substantiellt på läkarnas dagliga arbetssituation.

Arbetsmiljöverket lade sedan ner anmälan enl 6:6 eftersom åtgärdsplanen hade gjorts och arbetsgivaren kunde inte hitta fler läkare.

Nu - något tid senare – har majoriteten av kollegorna i den lilla avdelningen försvunnit.

Kanske orden »peka med hela handen« egentligen betyder: »Stör inte mina kretsar!«???

Problemet är att problem i läkarnas arbetsmiljö oftast är mera komplexa än att det finns för få taklyft för patienter. För Lise-Lotte Hamfelt och Arbetsmiljöverket kan det därför vara värt att fundera hur hög ambition de skall ha att förstå och utreda vad som är egentliga problemet när en anmälan inkommer.
Jag kan tala om för henne: det är föga sannolikt att något skyddsombud startar en 6:6-anmälan på »vag och otydlig« anledning. Det är helt enkelt alldeles för jobbigt att driva en sådan. Man måste vara beredd attt titta även på det som inte kan räknas direkt.

Artiklar som denna belysar tydligt: 6:6-anmälan i sin nuvarande form är inte ett verktyg som är lämpat att förbättra läkarnas arbetsmiljö i krysset mellan akut och elektiv sjukvård. Denna artikeln är på så sätt ärlig och kommer sannolikt att bidrar att fler läkare inser: Det är inte värt jobbet att skriva en 6:6. Våran arbetsmiljö är tyvärr för komplex för att Arbetsmiljöverket vill syssla med det.

Låt de räkna sina taklyft, personaltoaletter och något mer - men besvära dem inte med något som är mera komplext än enkel addition.
En cyniker? – Nej, tyvärr bara en realist....