»Varför ska man ändra när det redan finns ett fungerande system?« Det frågar sig MSF Utlands ordförande Maria Forssén, som är kritisk till att CSN ska börja pytsa ut studiemedlet månadsvis i stället för i en klumpsumma i början av terminen.

Första juli börjar CSN:s nya regler att gälla. En förändring är att utlandsstudenterna får grundlånet månadsvis i stället för att som tidigare få hela summan i början av terminen. Det har skapat stor oro bland läkarstudenter.

 – Månadsutbetalningar av studielånet kommer att försvåra betalning av studieavgiften i sin helhet i början av universitetsåret som skolorna kräver. Många använder sig av låne- och bidragsdelen utöver merkostnadslånet för att betala studieavgiften, säger Maria Forssén som är ordförande Medicine studerandes förbund, MSF, Utland.

På en del läkarutbildningar är det möjligt att dela upp studieavgiften i två delar. Men andra lägger på en ränta om man vill göra det. Något som enligt Maria Forssén kan innebära att skolavgiften ökar med nästan 10 000 kronor per år.

– CSN har sagt att de gör detta för att vi inte ska skuldsätta oss så mycket, säger Maria Forssén och fortsätter:

–  Jag förstår inte vad de menar med det. På vilket sätt skulle man skuldsätta sig mer om man får ut pengarna i en klumpsumma och själv får avgöra hur och när de ska användas under terminen?

Men enligt Klas Elving, pressekreterare på CSN, behöver läkarstudenterna inte oroa sig. Det går att få pengar till studieavgiften i början av terminen även fortsättningsvis.

– Man kommer att kunna ansöka och faktiskt få hela summan av undervisningsavgiften. Du kan få en utbetalning på upp till 341 000 kronor utbetald på en gång. Så det blir snarare en förbättring i den nya reformen, säger han.

Maria Forssén ser dock en fara i att det går att få ut hela merkostnadslånet till undervisningsavgiften på en gång. Hon ger ett exempel: En student som påbörjar en dyr utbildning utomlands kan få svårt att slutföra utbildningen om hen har tömt hela sitt merkostnadslån (totalt 341 000 kronor) för studieavgiftens alla 240 veckor (6 år) redan efter ett par år.

Klas Elving håller till viss del med.

– Tanken med förändringen är att beloppet ska kunna användas mer flexibelt. Men går man en lång utbildning så är det viktigt att man planerar så att pengarna räcker.

Det kan även gå att få grundlånet i en klumpsumma om man gör en särskild ansökan. CSN gör sedan en prövning i varje enskilt fall.

– Om du till exempel har problem med dina kostnader inledningsvis ska du kunna få ut pengarna i förskott, säger Klas Elving.

Ännu en förändring, som MSF däremot välkomnar, är att en utlandsstudent ska få samma studiemedelsbelopp som en student som läser i Sverige (707 kronor i bidrag och 1 780 kronor i lån per vecka). Som det är nu justeras beloppet efter den beräknade levnadskostnaden i utbildningslandet.

– Det är en bra förändring. Det kommer att bli minst 5 000 kronor mer per termin för många studenter och de pengarna behöver vi, säger Maria Forssén.

Ett nytt merkostnadslån införs också som ska täcka ökade kostnader för att bo och studera utomlands. I år ligger det på 556 kronor extra per vecka för en heltidsstudent.